De ekologiska målen för svenskt jordbruk sattes upp redan av den förra regeringen. Efter regeringsskiftet klargjorde den tillträdande alliansregeringen att målen fortfarande skulle gälla.

Inga ändringar
-Vi kommer inte att ändra på de mål som den gamla regeringen satte upp, förklaradejordbruksminister Eskil Erlandsson (c) i ett tal i november 2006.

På regeringens hemsida sammanfattas detta:
"Målet för den svenska livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan.
Målet för politikområdet är beslutat av riksdagen i samband med den tidigare budgetpropositionen för 2006".

Svårt att nå
Men det tycks vara lättare sagt än gjort att nå målen.
Enligt en sammanställning från KRAV, som Aktuellt tagit del av, har utveckingen stagnerat på flera områden.

År 2002 var 183.517 hektar av den svenska åkermarken KRAV-godkänt. Tre år senare, år 2005, hade den siffran inte ökat utan sjunkit marginellt till 178.380 för att i fjol ligga nästan stilla.

Det innebär ungefär 7 procent av arealen, långt ifrån de 20 som är regeringens mål.

Ingen ökning
Något liknande gäller för djurhållningen, där det vissrligen inte finns något kvantifierat mål - bara att den bör "öka markant".

En sådan ökning skedde under åren närmast före det att målen lades fast. Från 2002 till 2005 ökade antalet KRAV-djur från 436.452 till 565.332, dvs med nära 30 procent.

Men den största ökningen låg i början av perioden; från 2004 till 2005 var ökningen bara tre procent,och nästa år hade den avstannat praktiskt taget helt. Och lika viktigt: under hela tiden från 2002 till 2006 minskade antalet Krav-godkända producenter, från drygt 1.500 till 1.286.

"Målen kan uppnås"
En av dem som hoppar av är .
Peter Einarsson i organisationen Ekologiska lantbrukarna pekar på denna utveckling, men menar ändå att målen inte är orimliga.

-De kan uppnås, det är realistiska mål, eller var det åtminstone när de sattes upp. Men för varje dag som går kommer vi nu snarare längre ifrån dem, för som det ser ut nu ser vi att bönder börjar hoppa av ekologisk produktion i stället för att gå över till den, säger Einarsson.

Signaler från regeringen
Det ekologiska jordbruket är arbetsintensivt och kräver lång planering. Olika grödor ska odlas i olika takt och utan bekämpningsmedel. Det behövs ett ett ekonomiskt stöd, ett slags morot för det ekologiska lantbruket menar många. Enligt Peter Einarsson är detta otillräckligt i dag.

Förutom dålig betalning pekar Einarsson på signalerna från den nya regeringen som orsaker till utvecklingen.
-Den nya jordbruksministern har faktiskt dragit ner på stimulansen till ekologisk omläggning. Han har minskat på de pengar som bönderna får i miljöersättning från EU och staten.