Kritiken är stark mot Trafikverkets aviserade höjningar av banavgifterna – de avgifter som svenska tågoperatörer måste betala för att använda järnvägsnätet.

Avgiften används av Trafikverket för att finansiera underhåll och investeringar i järnvägsnätet, men kritikerna menar att detta i stället borde betalas via statsbudgeten.

– Ökningen av banavgiften betyder tusenlappar för en pendlare, säger Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, som låtit riksdagens utredningstjänst räkna på kostnaderna om hela avgiftshöjningen tas ut på biljettpriserna.

Andra alternativ är att bolagen sparar in på personal eller eget underhåll, vilket ST-facket tidigare varnat för.

En enig riksdagsopposition har krävt att regeringen ska frysa avgifterna, en begäran som hittills inte hörsammats eftersom regeringen anser sig bunden av EU-direktiv. Det finns en allmän ambition att alla trafikslag på sikt ska bära sina egna kostnader och Sveriges banavgifter är mycket låga ur ett europeiskt perspektiv – enligt regeringskansliet bara en tiondel av Schweiz, vars tågnät brukar framhållas som ett föredöme.

Minister avböjer intervju

Catharina Elmsäter-Svärd (M) har som en konsekvens av riksdagens yttrande låtit Trafikverket analysera avgiftshöjningens samhällsekonomiska konsekvenser.

Analysen skickades till regeringen för en månad sedan, och visar att avgiftshöjningen leder till minskad efterfrågan på tågtrafik, högre koldioxidutsläpp när transporterna går över till väg, och sammantaget ett samhällsekonomiskt minus när olika poster räknas samman.

”En försiktig tolkning av det samhällsekonomiska resultatet är dock att /höjningarna/ riskerar att minska den samhällsekonomiska välfärden” skriver myndigheten.

SVT har sökt Catharina Elmsäter-Svärd som avböjt intervju.