Svensk ekonomi är inne i en väldigt kraftig högkonjunktur där de offentliga finanserna gradvis kommer att förbättras, menar nationalekonom Lars Calmfors vid Stockholms universitet. Samtidigt är han orolig över att regeringen inte utnyttjar läget för att strama åt finanspolitiken.

– Ska vi nå det här nya överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP måste man ha större överskott i högkonjunktur. Vi vill ju ha säkerhetsmarginaler om det händer något framöver. Därför ska man spara i goda tider så att man har marginal att göra insatser om det blir en lågkonjunktur, och det blir det ju förr eller senare, säger han till SVT Nyheter.

Han medger att det onormalt höga antalet asylsökande påverkar utgifterna, men menar att de bör finansieras genom skattehöjningar.

– Det är inte normala tider, men vi har också haft väldigt stora underskott så trovärdigheten för att regeringen verkligen menar allvar med att vi ska ha goda statsfinanser står ju lite på spel. Visar man inte nu när man sänker överskottsmålet att man tar det på allvar, kan vi vara på ett sluttande plan.

Höjda skatter

Trots att regeringen tror på balans i budgeten 2018 vill han att regeringen ska göra mer, för att förbereda sig inför stora framtida utgiftsökningar på grund av en åldrande befolkning. Hans förslag på åtgärder är att höja fastighetsskatten, trappa ned ränteavdragen och höja momsen. Däremot bör man inte höja brytpunkten för marginalskatten, eftersom det troligen inte ger några skatteintäkter. Samtidigt vill han undvika höjd kommunalskatt.

– De är olyckligt om vi får en utveckling där kommunalskatterna gradvis går upp, för det ökar beskattningen av arbetsinkomster. Det har negativa effekter på hur mycket folk kommer att arbeta, hur mycket utbildning man skaffar sig.

Lars Calmfors flaggar även för att regeringen måste skapa nya enkla jobb, med lägre löner, till de många nyanlända. Men den diskussionen undviker regeringen eftersom den är så politiskt känslig, menar han.

– Man vill köra på med den traditionella svenska modellen, även om den inte passar verkligheten.

Bidrar till budgetförsvagning

Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz hade önskat en högre grad av finansiering för nästa år, eftersom vi går in i en högkonjunktur. 

– Regeringens nya förslag till åtgärder bidrar till en budgetförsvagning för 2017. För 2018 är dock åtgärderna i betydande grad finansierade. Budgetens profil för 2018 och 2019 innebär därför en finanspolitisk åtstramning för dessa år. För att åtstramningen ska ligga kvar när budgeten görs för 2018 krävs det då en mycket hög grad av finansiering av eventuella nya åtgärder, säger han till TT.

En senareläggning av besparingen gällande ensamkommande barn som nu är budgeterad från och med 1 juli 2017, ser han som en av huvudförklaringarna till att finansieringen är något svagare för nästa år än vad finansministern redovisade på Harpsund i augusti.

– Man kan konstatera att regeringen när det gäller arbetslöshet och tillväxt på några års sikt är mer optimistiska än vad vi var i vår prognos i augusti. Men på den horisonten är allting väldigt osäkert, säger Hansson Brusewitz.

Saknas reformutrymme

Svenskt Näringslivs (SN) chefekonom Bettina Kashefi skriver i en kommentar till budgeten att regeringen använder ett reformutrymme som inte finns.

”I ett balanserat konjunkturläge borde man vara mer försiktig med de gemensamma resurserna och arbeta för bättre kostnadskontroll inom den statliga sektorn”, skriver hon enligt TT.

Svenskt Näringsliv kritiserar också höjd marginalskatt som enligt organisationen innebär att 1,3 miljoner personer får behålla mindre än hälften av en inkomstökning.

Dessutom efterlyser SN åtgärder för att stärka svenska företags konkurrenskraft.

”Svenska företags konkurrenskraft behöver stärkas och det är svårt att se några åtgärder i budgeten som på allvar hjälper till med detta. Tvärtom införs kemikalieskatter vid årsskiftet och frågan om kilometerskatter är fortfarande aktuell”, skriver Bettina Kashefi.

Mindre företag tappas bort

Organisationen Företagarna tycker att Sveriges mindre och växande företag tappats bort i höstbudgeten, skriver TT.

”I den här budgeten saknas det helt satsningar för att få mindre och växande företag att investera och anställa. Det är nästan obegripligt att regeringen inte förstår att det är småföretagen som är jobbmotorn i Sverige”, säger Günther Mårder, vd för Företagarna, i ett pressmeddelande.

Företagarna tycker dock att regeringen lyckats med några saker. Bland annat välkomnas arbetet med att samla och effektivisera det statliga finansieringsstödet samt satsningar på yrkesutbildningar med utökat samarbete med näringslivet.

Två saker sticker ut

Swedbanks chefekonom Anna Breman saknar ett samlat helhetsgrepp för att ta tag i de stora utmaningarna: tudelningen på arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden. Stora investeringar i infrastruktur ligger först efter nästa val, konstaterar hon.

– Det känns osäkert om de verkligen blir av. Det är viktiga investeringar för att få en fungerande arbetsmarknad i storstäderna, säger hon till TT.

När det gäller prognosen för den ekonomiska utvecklingen är det två saker som sticker ut, tycker Breman.

– BNP-prognosen för i år och nästa år ser rimlig ut, men 2018 och 2019 ska tillväxten enligt regeringen börja öka igen. Jag förstår inte var den ökningen skulle komma ifrån. Det andra är sysselsättningen, som inte går i linje med vår prognos, eller KI:s eller Riksbankens. Vi ser en ökad arbetslöshet mot slutet av 2017, eftersom vi ser att integrationen av de nyanlända på arbetsmarknaden är dålig. Det har inte regeringen med.