När media har gissat om vem som ska få ekonomipriset är det många som har pekats ut. Telegrambyrån Reuters tippade till exempel att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som är det officiella namnet på priset, skulle gå till  någon av de tre männen britten Richard Blundell eller amerikanarna John A List och Charles F Manski. Medan ekonomisajten Ekonomistas, där ett antal svenska ekonomer röstade, trodde att det skulle bli den amerikanska ekonomen Paul Romer eller den brittiske ekonomen Anthony Atkinson.

Nu blev det inte någon av dessa. Utan priset gick till skotten Angus Deaton, som så många andra tidigare pristagare, arbetar på ett ansett amerikanskt universitet, Princeton University och är i 70-årsåldern.

Prisförändringar i hushåll

Det intressanta med pristagaren är att han forskat och analyserat om frågor som rör konsumtionen.

Deaton konstruerade ett sammanhängande system som kan användas till att  förklara hur enskilda hushålls konsumtion kan påverkas av till exempel prisförändringar. Tidigare hade forskare försökt förstå sammangen men inte lyckas konstruera en sammanhängande modell som gjorde att verklighet och teori stämde överens. Men det lyckades Deaton med.  Det gör att vi nu kan förstå så vitt skilda saker som vilka effekter en sockerskatt har eller vad som händer om priset på ris går upp i ett fattigt land.

Förstå fattigdom

Viktigt var också att Deaton fick Världsbanken att undersöka hur verkligheten för enskilda hushåll ser ut. Forskare från Världsbanken åkte därför ut i byarna och samlade in data om vilka varor som de enskilda hushållen konsumerade och hur de påverkades av en prisuppgång. För fattiga kan till exempel en prishöjning på ris göra att det blir undernärda medan rikare familjer istället drar in på sin konsumtion av kött. På så sätt har Deatons modell bidragit till att vi nu fått en bättre bild hur fattigdomen ser ut i världen.

Därför blev en av de första frågorna på dagens presskonferens,där Deaton deltog på telefon, vad dagens flyktingström till Europa beror på.

Enligt professorn ser vi nu resultatet av hundra års ökad ojämlikhet mellan fattiga och rika länder där miljoner människor söker sig till Europa för att de vill ha ett bättre liv.

Det finns därför ingen enkel lösning utan det krävs att fattigdomen bekämpas för att det ska gå att nå en lösning på sikt var hans slutsats.