Kommissionen bör granska såväl hushållens skuldsättning som avdragen för låneräntor och bygg- och planregler – annars väntar stora bekymmer och bakslag längre fram. Det säger Ingves till Dagens Nyheter.

Det är främst bostadsmarknaden som drivit upp svenskarnas skulder och problemen det i sin tur för med sig sprider sig över hela samhällsekonomin, menar Ingves.

Krävs politiska beslut

– Ytterst krävs det politiska beslut. Det handlar ju om spelreglerna för bostadsmarknaden, säger han till DN.

Enligt Ingves har ett genomsnittligt svenskt hushåll i dag en skuld som motsvarar 170 procent av disponibel inkomst, vilket han anser är farligt högt.

– Det får inte gå över 180 procent, utan bör under ett antal år sakta gå neråt. Annars får vi det jag kallar skulddominans, vilket betyder att den ekonomiska politiken helt måste inriktas på skuldproblemen och inte klarar att samtidigt ta itu med andra viktiga frågor.

Utbudet matchar inte efterfrågan

Orsaken till de växande skulderna är att utbudet av bostäder inte följt med efterfrågan. För att lösa problemen krävs en bred politisk samling, liknande den som fanns under 1990-talets finanskris, eller när det nya pensionssystemet skapades. Och enligt Ingves är det bråttom.

– Ja, eftersom det här har pågått under så pass lång tid och vi har det här läget med ojämvikt som ligger och gnager på bostadsmarknaden. Ju längre det fortgår desto mer ökar risken att den kommer att dominera väldigt många andra saker.