Billigare byggande är den enda vägen att öka bostadsbyggandet. Det är de flesta eniga om. SVT Nyheter har fått tillgång till en ännu inte färdig statlig utredning som visar att kommunernas egna krav utöver de nationella kraven från Boverket pressar upp byggkostnaderna och därmed boendekostnaderna.  

Visst låter det bra när en kommun säger att de har högre ambitioner för miljön och tillgängligheten för bostäder? Men priset för att Sveriges 290 kommuner skapar egna regler för hur bostäder skall utformas är högt: kostnaderna stiger med 10-15 procent.

– Man måste se till att de nationella kraven upprätthålls så att kommunerna inte kan ställa särkrav, säger specialutredaren Björn Hedlund på Byggkravsutredningen till SVT Nyheter.

Den statliga Byggkravsutredning lät Statistiska Centralbyrån SCB göra en enkätundersökning, i de 150 kommunerna i Sverige med störst byggande och till 162 byggbolag och allmännyttiga bostadsföretag, om vad särkraven kostar.

Kostar miljarder för samhället

Sedan lät man också Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm kontrollräkna. För samhället kostar det miljarder och för bostadskonsumenterna tusentals kronor per år.

När hyran sticker upp så pass mycket så kanske den slår i taket för bruksvärdet och därmed kanske bygget inte blir av när kostnaden inte kan täckas av hyran eftersom den inte kan höjas lika mycket.

Försvårar för byggbolagen

Dessutom går alla de olika reglerna på tvärs med det nya sättet att bygga för att få ekonomi i bygget.

Byggföretaget BoKloks affärsidé är att industrialisera och standardisera, alltså bygga lika över hela landet, för att få ner kostnaderna.

– Om vi hamnar i en situation där en kommun kräver att vi oundvikligen ska följa deras byggregler så hamnar vi i en situation då vi måste dra oss ur den kommunen, säger BoKloks vd Jonas Spangenberg till SVT nyheter.

Främst ett storstadsproblem

Det är främst ett storstadsproblem. 19 av Sveriges 20 största kommuner, alltså de flesta i de tre storstadsområdena, har egna regler för byggandet. Men det är också där bostadsbristen är störst, och därmed också behoven av ett ökat bostadsbyggande.

Byggkravutredningen visar också att det råder en stor skillnad mellan byggarnas uppfattning av vad särkraven kostar och de som beslutar om dem, kommunerna.

SKL oförstående till kritiken

Kommunerna anser nämligen att kostnadsökningarna är väsentligt lägre än byggföretagen och de allmännyttiga bostadsföretagen.

Gunilla Glasare, som är direktör på Sveriges kommuner och landsting, är helt oförstående till att kommunernas krav skulle vara kostnadsdrivande:

– Det är klart att det blir ökade kostnader när man ställer högre krav första gången, men se har man ju fått fram en teknik som kan användas på andra ställen också. När det gäller priser, är det ju det någon är villig att betala, säger Gunilla Glasare till SVT Nyheter.

Gör att färre bostäder byggs

Jämfört med första halvåret förra året byggdes bara hälften så många villor och en fjärdedel färre lägenheter i Sverige under samma period i år. Kommunernas särkrav bidrar till detta, enligt Byggkravsutredningen.

– Man får inte in utländska företag, det blir problem för små företag, sämre konkurrens och dyrare bostäder. Det rör sig om många miljarder för samhället, säger byggkravsutredaren Björn Hedlund till SVT Nyheter.

Byggkravutredningen presenteras vid årsskiftet.