Handeln på börserna i Shanghai och Shenzhen hann knappt öppna på torsdagen innan handeln stoppades för resten av dagen. Orsaken var kursnedgångar på över 7 procent, vilket utlöste det automatiska handelsstoppet. Det är andra gången denna vecka, vilket sänder chockvågor genom världsekonomin.
Ras på Stockholmsbörsen
Stockholmsbörsens OMXS30-index störtdök med upp emot 4 procent när handeln öppnade på morgonen. Vid lunchtid hade indexnedgången stabiliserat sig vid omkring 3 procent, och de flesta större bolag fanns bland förlorarna.
År 2016 har fått en usel start på börsen. På bara drygt två handelsdagar har kurserna fallit med närmare 7 procent, och därmed är uppgången från 2015 utraderad.
Och rasen på den kinesiska aktiemarknaden smittar av sig på flera håll. I Hong Kong och Tokyo sjönk index med 3,1 respektive 2,3 procent . De ledande börserna i Europa upplever också kraftiga kursnedgångar, till exempel har Frankfurtbörsen backat med 3,7 procent och Londonbörsen med 2,4 procent.
Intensiv vecka
Det akuta börsraset beror främst på att många kinesiska investerare, ofta tungt belånade, nu säljer för att rädda vad som räddas kan av tidigare uppgångar. I bakgrunden finns också en allvarligare osäkerhet över läget i den kinesiska ekonomin där industrisektorn växer allt långsammare.
– Och nu kommer tecken på att aktiviteten i tjänstesektorn dämpas, och det är den som ska ta över som motor i ekonomin, säger Elisabet Kopelman, chef för ekonomisk analys på SEB.
Valutakrig
Förutom avmattningen i Kinas ekonomi fortsätter valutakriget som omvärlden inte gillar. Den kinesiska valutan har försvagats tydligt. Dessutom skapar inte de kinesiska myndigheternas agerande något vidare förtroende, enligt Kopelman.
– Det är samma stämningsläge som i början av hösten, säger Kopelman.
Den kinesiska valutan, yuanen, ligger nu på sin lägsta nivå mot dollarn sedan i februari 2011. Kinas centralbank har sänkt den officiella riktkursen med 0,5 procent mot dollarn, den största sänkningen sedan devalveringen i augusti.
Statlig inblandning
En annan orsak till nervositeten på den kinesiska aktiemarkanden är osäkerhet kring de regler som regeringen införde för att dämpa sommarens börsoro. Den statliga inblandningen innebär att offentliga medel använts för att stödköpa aktier och på så sätt bromsa värdeminskningen.
Enligt Financial Times beräkningar ägde den kinesiska staten i slutet av november drygt 6 procent av aktievärdet på det kinesiska fastlandet. Staten köper och äger aktier via olika ombud. Nu frågar sig många hur det blir med dessa interventioner i framtiden.
Som en ny åtgärd för att bromsa börsraset har myndigheterna infört begränsningar för hur mycket aktier en storägare får sälja på samma gång, dessutom måste dessa försäljningar annonseras i förväg.