Sofielundstippen i Huddinge 2001. Foto: TT

Metaller för miljarder i gamla soptippar

Uppdaterad
Publicerad

Samtidigt som gruvbolag öppnar nya gruvor för utvinna markens mineraler så ligger det värdefulla metaller för många miljarder kronor kvar på gamla nedlagda soptippar. Miljön skulle tjäna mycket på en återvinning, men paradoxalt nog stoppas den av miljöskatter, skriver tidningen Ny teknik.

Stora värden finns gömda på svenska soptippar. En uppskattning gjord av forskare vid Linköpings universitet visar att bara metallerna motsvarar fem års förbrukning i Sverige och skulle ge mellan 50 och 75 miljarder kronor om de återvanns. 

Efterfrågade råvaror som koppar, titan och aluminium ligger begravda till ingen nytta samtidigt som gruvdriften av samma metaller orsakar stor miljöpåverkan i form av energiförbrukning, utsläpp och skador på naturen.

Beprövad teknik

Tekniken för att återvinna soptippens råvaror finns redan, och företagen som äger deponierna vill göra det. Men de hindras av av att nuvarande skatteregler gör det olönsamt, rapporterar tidningen Ny Teknik.

– Det är intressant, men ändras inte skattereglerna kommer vi inte att kunna återvinna de resurserna. Vi lägger inte fokus på det förrän skattefrågan är utredd, säger Hitomi Lorentsson på Stena Recycling till tidningen.

Deponiskatten, som enligt branschen hindrar återvinningen, infördes år 2000 som ett styrmedel för att få stopp på den gamla sedvänjan att låta gamla sopor bara ligga i stället för att återvinna eller bränna dem för energi. Skatten tas ut på avfall som läggs på hög i längre tid än tre år och höjdes vid årsskiftet till 500 kronor per ton.

Problemet som uppstår när man gräver upp och återvinner gamla soptippar är att materialet som återstår när metaller och annat värdefullt separerats måste ”återdeponeras”, och blir då skattepliktigt.

Skatten utreds

Naturvårdsverket har konstaterat att gamla soptippar kan utgöra tickande miljöbomber och att det finns stora miljövinster att göra om de återvinns och saneras. Hittills har man dock inte velat undanta restmaterialet från deponiskatt eftersom det skulle vara svårt att kontrollera var avfallet kommer ifrån och därmed inbjuda till fusk. En ändring av skattereglerna utreds just nu för att gynna återvinning från gamla deponier.

Fakta: Avfall och soptippar

Uppskattningsvis finns det cirka 6 000 nedlagda deponier av olika storlek i Sverige. 15–20 procent av dessa bedöms utgöra ett hot mot närmiljön och vara i behov av en snabb sanering.

Antalet industrideponier har uppskattats till 1 000. Dessa innehåller i många fall värdefulla metaller, till exempel från gamla vitvaror, elektriska produkter och bilar.

I Sverige uppkom 2012 totalt 156 miljoner ton avfall. 129 miljoner ton av dessa bestod av mineralavfall från gruvsektorn, som har undantag från deponiskatten.

Totalt deponerades knappt tre miljoner ton avfall (exklusive gruvsektorn) under året. Omkring 466 000 ton av dessa bestod av farligt avfall.

Källa: Tidningen Ny Teknik

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.