Jan Nylander, kommentator Foto: SVT

Analys: När krisen kommer vilar ett tungt ansvar på politikerna

Publicerad
Analys ·

Om vi får en fastighetskris i Sverige så kommer det att vila ett tungt ansvar på Sveriges politiker. För det är de som genom den mest generösa skattepolitiken i hela EU varit med och drivit fram en situation som på sikt är ohållbar.

När EU-kommissionen går igenom den svenska ekonomin i sin landrapport från i år angrips framför allt en punkt. De svenska hushållen har skuldsatt sig alldeles för mycket och en bidragande orsak är att Sverige (tillsammans med Nederländerna) har de högsta skattefördelarna inom EU för bostadsrätter och villor. EU har vägt samman effekterna av flyttskatt, fastighetsskatt och ränteavdrag och då ligger Sverige i topp.

Det är framför allt de generösa ränteavdragen som gör att Sverige sticker ut. Genom att det går att dra av 30 procent av lånekostnaden är staten med och subventionerar lånen. Då dessutom fastighetsskatten och flyttskatten är låg jämfört med flertalet EU-länderna har det byggts upp en tickande bomb.

Skulderna gör svenska ekonomin sårbar

Med EU:s mest generösa skattelättnader är det inte så konstigt att det svenska folket lånar allt mer för att köpa sig en bostad. Det är en förklaring till att de svenska hushållen tillhör de mest belånade i världen. Och de höga skulderna är ett problem som EU-kommissionen ser med oro på. Det gör nämligen hela den svenska ekonomin sårbar.

Under senare år är det många svenskar som har känt sig allt rikare i takt med värdet på deras bostäder skenat. Det har gjort att de glatt konsumerat och i vissa fall också passat på att belåna sin villa eller bostadsrätt lite till för att köpa en bil eller åka på den där trevliga semesterresan eller bygga om köket. Och det är den ökade konsumtionen som gjort att den svenska ekonomin gått så bra.

EU:s kritik befogad

Men baksidan är att den dag krisen slår till och värdet på bostadsrätten eller villan börjar sjunka då kommer många svenskar att sova dåligt på natten och dra ned på konsumtionen. Så har skett i många länder och den lågkonjunktur som då väntar blir lång och utdragen. Det fick många svenskar erfara under fastighetskrisen under 90-talet då det tog fem, sex år innan krisen var över.

EU:s politiker har lyssnat på EU-kommissionens kritik och anser att den är befogad. Det är därför som EU:s stats- och regeringschefer i juni år beslutade att Sverige ”... bör ta i tu med den gynnsamma behandlingen av skulder i inkomstbeskattningen genom att stegvis begränsa avdragsrätten för räntor på bostadslån eller genom att höja fastighetsskatten.” Och det är ett beslut som Sverige ställt sig bakom.

Vill inte stöta sig med medelklassen

De svenska politikerna har alltså i Bryssel godkänt en politik som man på hemmaplan inte vill göra något åt. Och det här är något som förenar de politiska blocken i Sverige. För EU:s kritik är inte ny. Den kom upp redan när Anders Borg var finansminister. Men vare sig han eller nuvarande finansminister Magdalena Andersson har vågat ge sig på ränteavdragen eller röra fastighetsskatten av rädsla för att stöta sig med medelklassen i storstäderna – vinnarna på EU:s mest generösa skattelättnader.

I stället koncentrerar sig den nuvarande regeringen på ett mer lätthanterligt problem: att få igenom de hårdare amorteringskrav som också finns med i EU-rådets rekommendationer för Sverige. Men även det är ett känsligt kapitel och därför vill den nuvarande regeringen inte göra någonting om man inte får med sig oppositionen. Så därför lär det dröja till nästa sommar innan det kommer en skärpt lagstiftning.

När smällen kommer vilar tungt ansvar på politikerna

Frågan är om det räcker med skärpta amorteringskrav för att få stopp på de skenade fastighetspriserna. I sin rapport slår EU-kommissionen fast att Sveriges oförmåga att göra någonting åt avdragen för bolåneräntan är ett undantag inom EU. Många länder har ingen avdragsrätt och flera länder drar nu ned på förmånerna. I Spanien och Irland avskaffades ränteavdragen för nya bolån från 2013. I Danmark, Finland, Nederländerna och i Storbritannien håller man på att fasa ut dem.

I Sverige har politikerna valt en annan väg och fortsätter fastighetspriserna att skena närmar sig den dag då krisen är ett faktum. EU-kommissionen anser i landrapporten från februari i år att Sveriges bostadspriser redan är övervärderade med 25-40 procent. Och även om dessa teoretiska beräkningar ska tas med en nypa salt så kan inte fastighetspriserna fortsätta upp i all evighet. För någon gång kommer smällen och då vilar ett tungt ansvar på Sveriges politiker som stoppade huvudet i sanden.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.