Graf från Bloomberg visar hur indiska börsen störtdök på fredagsmorgonen. Skärmdump från Bloomberg.
Graf från Bloomberg visar hur indiska börsen störtdök på fredagsmorgonen. Foto: Skärmdump från Bloomberg.

Börskrasch i Indien

Största "Flash Crashen" sedan New York 2010.

Kommentatorerna På fredagsmorgonen kraschade Indiens börs NFY50 sekundsnabbt på ett sätt som påminner om börskraschen i New York 2010, då många skyllde på högfrekvenshandeln som skurken i dramat.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

På mindre än en sekund sjönk hela börsen med 58 miljarder dollar, cirka 15,5 procent - att jämföra med Dow Jones-kraschen 2010 då cirka 9 procent av börsens värde raderades ut på sekunder. Men börsen stoppades och efter några minuter öppnade handeln igen, och då var priserna tillbaks på normal nivå igen. NFY50 är Asiens fjärde största aktiebörs.

Felaktiga ordrar

Orsaken till kraschen tros vara 59 felaktiga ordrar med en total handelsvolym på motsvarande en miljard svenska kronor. Vissa uppgifter pekar på att någon handlare lagt en felaktig order, och det finns data som visar att ytterligare ordrar utfördes felaktigt i snabb följd - av datorer som hängde på det ursprungliga felet.

Högfrekvenshandel

Högfrekvenshandel kallas det sätt som moderna börser låter datorer köpa och sälja aktier i hög hastighet. De kan köpa och sälja samma aktie flera tusen gånger per sekund. Högfrekvenshandeln sägs ha en del i New York-börsens "Flash Crash" 2010. Det var också den som gav upphov till en omfattande debatt om börsrobotar och högfrekvenshandel, som många har misstänkt ligger bakom dessa krascher.

Transaktionsskatt

Den debatten har bland annat lett till att EU-kommissionen lagt förslag om transaktionsskatt på aktiehandel för att begränsa datorhandeln.

Just igår kom en forskningsrapport från Stockholm Universitet som hävdar att robotarnas högfrekvenshandel faktiskt är bra för marknaden och bidrar till mindre svängningar i börskurserna. Rapporten har kartlagt kursrörelser i de 30 mest omsatta aktierna på stockholmbörsen sedan 2010. Deras slutsats är att högfrekvenshandeln består av aktörer med väldigt olika strategier, men att varje grupp handlare snarast bidrar till att dämpa svängningar på börskurserna.

Däremot har forskarna inte kunnat studera om börskurser under korta perioder av stor oro kan svänga ännu mer på grund av robothandeln, eller om det kan finnas enstaka börsrobotar som är programmerade för att medvetet försöka manipulera börskurser.