Det är stökigt för Riksbanksdirektionen med Stefan Ingves i spetsen. Samtidigt som den svenska ekonomin tuffar på i bra takt har Riksbanken som bekant bara ett mål – prisökningstakten i Sverige skall nå två procent.
Eftersom det låga oljepriset har dragit ned inflationstakten i november och december har det gått trögare att nå inflationsmålet än Riksbanken hade hoppats på. Trots att det rekordlåga oljepriset ligger utanför Riksbankens kontroll är felaktiga prognoser ingenting som Riksbanken tycker om.
Talar för symbolisk sänkning
Att inflationen inte går Ingves väg talar för en ytterligare symbolisk sänkning av Riksbankens viktigaste ränta, reporäntan, till minus 0,45 eller minus 0,5 procent.
Det är också viktigt för Riksbanken att skicka en stark signal till årets avtalsrörelse som drar i gång i slutet av mars. För ett avtal mellan fack och arbetsgivare som slutar med väldigt låga lönehöjningar eller inga alls skulle påverka prisökningstakten åt fel håll – och då även riksbankens möjligheter att nå två procentsmålet. Det, tillsammans med att den Europeiska Centralbanken signalerat att man ska fortsätta trycka pengar, pekar också för en sänkning av räntan.
Men samtidigt är omvärlden stökig; börsoro på världens stora börser, en valrörelse i USA där Donald Trump dundrar på, ny oro för bankerna i Europa och en förestående folkomröstning om ett eventuellt brittiskt EU-utträde. Det finns också en stor oro för en lokal börsbubbla i Kina och att ledningen inte riktigt klarar av den där mjuklandningen av sin ekonomi som man tidigare har aviserat.
Oklar effekt av räntesänkningen
Alla dessa osäkerhetsfaktorer skulle kunna göra att Stefan Ingves i stället i dag väljer att hota med att han har andra vapen att ta till, att exempelvis sänka värdet på kronan, än att elda på med mer minusränta.
Sammantaget gör den här stökiga omvärlden att det är osäkert hur stor effekt en räntesänkning egentligen får. Det handlar om väldigt, väldigt små förändringar av räntan och när det blir politiskt och ekonomiskt stökigt då tar investerare mer betalt för att låna ut pengar till bankerna.
Trots rekordlåg minusränta från Riksbanken kan bankerna då bestämma sig att hålla igen med att ge företag och bolånetagare billigare lån – och då går effekten av en lägre ränta som syftar till att elda på ekonomin ändå om intet.