Foto: SVT

Reinfeldt vill inte städa efter andra

Uppdaterad
Publicerad

EU-ledarna är splittrade om hur krisen ska tacklas och euron räddas. Statsminister Fredrik Reinfeldt tillhör de hårdaste kritikerna till de som vill fördela alla risker och kostnader på alla EU:s länder.

Spanien och Italien hoppas på akuthjälp från toppmötet för att kunna låna pengar till rimliga räntor.

Men när toppmötet, som beskrivits som avgörande för eurons överlevnad, inleddes fastnade EU:s stats- och regeringschefer snabbt i en diskussion om förslaget till långtidsbudget för EU.

Skiljelinjerna är nästan desamma som i debatten om stora statsskulder och skenande räntor på statspapper. EU-parlamentet, EU-kommissionen och länderna kring Medelhavet vill ha en större budget medan de i norr vill spara.

Inga snabba svar

Det de EU-ansvariga hoppas på under veckans möte är att komma överens om tillväxtskapande åtgärder.

Frankrikes president Hollande har lagt fram ett förslag om att det ska bli obligatoriskt att ge ungdomar jobberbjudanden, praktikplats eller utbildning efter avslutad skolgång.

Dessutom föreslår man tillsammans med Tyskland investeringar på 120 miljarder i tillväxtfrämjande projekt.

Den stora diskussionen handlar om EU-rådets ordförande, Herman van Rompuys förslag om att stabilisera eurozonens ekonomi med hjälp av ökad samordning av ländernas ekonomier, en samordning som skulle innebära att Bryssel får mer inflytande över nationella budgetar.

I förslaget ingår en bankunion med insättningsgarantier för Europas bankkunder.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) hörde till de mest kritiska inför mötet.

– Man vill fördela alla risker och skulder på alla länder. Det gillar förstås länderna med de största skulderna. Men ska det bli belöningen för välskötta länder som Sverige? Att vi får högre räntor och får avbetala andras skulder? säger Fredrik Reinfeldt till SVT.

Krisdrabbade måste ta större eget ansvar

Att detta skulle vara ett osolidariskt sätt att se på frågan vill statsministern inte kännas vid.

– Jag tror inte att svenska väljare vill att de besparingar, reformer och andra ansträngningar vi har gjort från nittiotalet och framåt ska gå till att täcka underskott hos andra som har gjort för lite själva.

– Och detta gäller inte bara Sverige. Titta på länder som Irland och Lettland. De har gjort enorma reforminsatser för att försöka förstärka sina ekonomier. Det går inte att komma ifrån att ingen utifrån kan lösa inhemska problem med en olöst finanskris eller grundläggande konkurrensproblem. Möjligtvis stödja men de drabbade måste göra mycket mer själva.

Kollisionskurs

Det som några av de mest skuldsatta europeiska länderna som Italien och Spanien hoppas på är någon form av euroobligationer. Syftet med dem är att möjliggöra en gemensam europeisk upplåning och gemensamma säkerheter för eurozonens länder. Allt i syfte att få ned räntorna för de skuldsatta länderna. Men motståndet är alltså stort från länder som Tyskland och Sverige.

Tungviktarna Tyskland och Frankrike går på kollisionskurs i fler frågor. Ofta kokar det ner till att Tyskland vill ha mer kontroll och budgetdisciplin medan Frankrike säger sig vilja visa solidaritet och satsa på tillväxt. Den inflammerade frågan om gemensamt utgivna euroobligationer är ett sådant exempel.

Litet hopp om positiv marknadsrespons

Statsministerns förväntningar tycks inte vara särskilt högt ställda när han svarar på SVT:s fråga om han väntar sig något beslut på mötet som kan komma att påverka marknaderna positivt.

– Det som mest skulle påverka marknaderna positivt är om länderna som har problem förtydligade sin politiska vilja att göra mer med sina egna reformer. Att tydliggöra vilka underskott som finns i banksystemen och hur de ska hanteras, säger Fredrik Reinfeldt.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.