Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på minus 0,5 procent, den nivå som gällt sedan i februari. Räntebanan, prognosen över framtida ränteförändringar, sänks däremot något.

”Den svenska konjunkturen fortsätter att stärkas men osäkerheten om konjunkturutvecklingen i omvärlden är stor och har ökat till följd av resultatet i den brittiska folkomröstningen om EU”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Långsam höjning av räntan

En första räntehöjning väntas först under tredje kvartalet 2017, en förskjutning med ett kvartal. Höjningen kommer sedan att ske långsamt. Först under tredje kvartalet 2018 väntas räntan ligga över noll.

Resultatet av den brittiska folkomröstningen gör det svårt att bedöma den ekonomiska utvecklingen i världen, säger Stefan Ingves, chef för Riksbanken.

– Det leder till politisk osäkerhet, det är svårt att hantera och det gör det svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna.

Riksbanken tror på en lägre tillväxt i brittisk ekonomi, men tror inte att det kommer påverka den svenska ekonomin nämnvärt, trots att det finns en risk för sämre utveckling.

Riksbankens bild av den svenska ekonomin är ljus.

– Återhämtningen i världen fortsätter, men den fortsätter i långsammare takt, säger Ingves.

Skulderna oroar

De svenska hushållens ökade skulder oroar dock, men Ingves menar att det inte finns någon enkel lösning för det.

– Vi skulle kunna höja räntan kraftigt, då skulle folk låna mindre. Men då får vi också en krona som skulle stiga kraftigt i värde vilket skulle leda till lägre inflationstakt, lägre tillväxt och högre arbetslöshet, och det vore inte bra för svensk ekonomi.

Ingves menar att det behöver bli svårare och dyrare att låna och föreslår bland annat skattepolitiska åtgärder, till exempel skrotade ränteavdrag och slopad fastighetsskatt, samt ett ökat utbud av bostäder.

– Vi söker efter en rimlig policymix när det gäller att hantera dessa frågor, säger han.

Väntat beslut

Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar, säger att Riksbankens beslut var väntat.

– Det var rätt gjort och ett tecken på ökad oro efter brexit. Riksbanken ser en osäkerhet i återhämtningen i ekonomin. Vi räknar inte med att Riksbanken höjer reporäntan förrän andra halvåret 2017. Men även utan brexit hade Riksbanken lagt reporäntan på samma oförändrade nivå, på grund av inflationen, säger hon till TT.

Även Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, säger att Riksbanken agerar som förväntat.

– Att skjuta planerna på en räntehöjning framåt är en anpassning till det som händer i omvärlden. Efter den brittiska folkomröstningen har räntorna sjunkit i andra länder och riksbanken rättar sig nu efter det, säger han.

Kronan stärktes marginellt mot dollarn och euron efteråt. Den korta räntan var oförändrad medan den långa räntan sjönk med någon punkt.

Risker med räntan

En låg ränta är nödvändig för att värna inflationsmålet men medför också risker, påpekar Riksbanken. Förändringen av räntebanan betyder att räntor på bland annat bolån kommer att vara låga ännu längre.

”För att få en långsiktigt hållbar utveckling i svensk ekonomi behöver dessa risker hanteras med riktade åtgärder inom makrotillsynen, bostadspolitiken och skattepolitiken”, skriver Riksbanken.

Amorteringskravet som ska lugna marknaden har bara några veckor på nacken än så länge. Anna Öster på Länsförsäkringar tror därför att det blir tydligt först i höst hur ränteläget påverkar bostadsmarknaden.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank ser inte någon större risk i att låg ränta ökar hushållens skulder.

– Där har andra åtgärder som amorteringskravet haft dämpande effekt, säger Anna Breman, som tror att botten nu är nådd när det gäller den låga reporäntenivån.

Vill man försäkra sig om att hålla boendekostnader nere framöver kan man passa på att binda bolånen nu, råder hon.

– Men det kan bli lite lägre bolåneräntor framöver så det är ingen stress, säger hon.

Redo göra mer

Det finns en hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om det skulle behövas, skriver Riksbanken vidare. I det ingår ytterligare sänkning av räntan.

Köpen av värdepapper ska fortsatta i enlighet med beslutet i april. Det vill säga att Riksbanken ska köpa obligationer till ett värde av 45 miljarder kronor under andra halvåret, så att köpen uppgår till totalt 245 miljarder kronor i slutet av året.

Även andra åtgärder kan bli aktuella. ”Riksbanken står fortsatt beredd att intervenera på valutamarknaden om kronan stärks så snabbt att det hotar inflationsuppgången.”, skriver banken.

Torbjörn Isaksson är kritisk till Riksbankens penningpolitik.

– Det har jag sagt länge. Riksbanken har gått för långt med sin penningpolitik. Jag tycker inte att räntan ska vara under noll och jag tycker inte att man ska köpa statsobligationer. Med minusränta stimulerar man ekonomin för mycket.

Han anser att räntan måste upp.

– Men i det läge vi är nu så måste man vara försiktig, man får inte höja för snabbt.