Finansinspektionen höjer kraven på hur mycket de fyra storbankerna ska ha i buffert i kärnprimärkapital, vilket innebär att bankerna måste ha mer egna pengar för att få låna ut. FI konstaterar också att hushållens skuldsättning är hög och att bankernas motståndskraft därför måste ökas. Därför höjer FI riskviktsgolvet för svenska bolån från 15 procent till 25 procent.

Förslaget är bra, menar SVT:s ekonomikommentator Peter Rawet.

– Det är rimligt att bankerna också är med och betalar för den risk de tar.

Tros ge höjd ränta

Men samtidigt tros dessa förändringar bekostas helt eller delvis med höjda räntor för bolånetagare.

– Det är här problemen börjar. Bankerna för över de här kostnaderna direkt till bolånekunder, trots att de visar miljardvinster. Den förlust bankerna gör på oss bolånekunder är minimal, knappt nämnbar, säger Peter Rawet.

Bankanalytiker tror att detta kommer leda till en räntehöjning på mellan 0,15 och 0,25 procentenheter. FI har tidigare räknat ut att de höjda kapitalkraven ger en stigande bolåneränta på högst 0,3 procentenheter.

En höjning med 0,25 procentenheter innebär att ett bolån på 2 miljoner blir 5.000 kronor dyrare per år före ränteavdrag.

– Man får komma ihåg att analytikerna är de som tjänar på höjda räntor, de jobbar ju för bankerna. Men det är ingen självklarhet att de för över kostnaderna direkt på kunderna. Det sker inte i någon annan bransch än i bankvärlden. Här behövs en bättre konkurrens så att vi lättare kan byta bank och spela ut dem mot varandra, säger SVT:s Peter Rawet.

Här finns förslag på väg. Den 1 juli införs ett regeringsförslag som ska göra det billigare att komma ur en fast ränta. Dessutom finns ett EU-förslag som ska omöjliggöra för bankerna att kräva att man ska ha alla affärer i samma bank.

Kan ta ut sänkt styrränta

FI:s besked ger Riksbanken ytterligare skäl till att sänka styrräntan i början av juli. Men effekten av de båda åtgärderna tar i praktiken ut varandra.

”Hushållen lär således bli snuvade på Riksbankens julisänkning”, skriver Nykredits analytiker.

De svenska hushållens skuldsättning är på en historisk och internationellt sett hög nivå och utgör en samhällsekonomisk risk, säger på FI på en presskonferens.

– Det är en förebyggande insats. Vi ser att hushållens skuldsättning är hög och de finns en risk med det. Därför vill vi att bankerna håller extra för det. Vi er också att bankerna är väldigt stora i förhållande till svensk ekonomi så vi vill bygga kapital ionför den dagen en storbank får problem, säger Martin Noréus till SVT.

Vad innebär det här för alla bolånetagare?

– Vi förväntar oss det innebär en viss kostnadsökning men vi tror inte att den blir särskilt stor. Det beror i slutändan på hur de olika bankerna väljer att hantera det här, det är ju inte så att de måste för vidare hela kostnaden på kunden.