Många är bortresta på sommaren, vilket utgör ett gyllene tillfälle för id-kapare som är ute efter att genomföra bedrägerier.
I många fall handlar det om att bedragaren kommer över ditt personnummer. Sedan testar förövaren om du är kreditvärdig, till exempel genom att gå in i en butik och ansöka om ett mobilabonnemang. Går ansökan igenom kan han eller hon fortsätta genom att ansöka om lån, kreditkort eller köpa varor på nätet.
Om du är bortrest och inte kollar posten varje dag, vilket ofta är fallet på sommaren, kan det ta längre tid att avslöja bedrägeriet. Vanligen upptäcks det genom att man får en omfrågandekopia hem i brevlådan, vilket innebär att någon har tagit en kreditupplysning. Man kan också få avier på saker som en bedragare har köpt.
– Det kan drabba vem som helst. Vi ser ingen skillnad i ålder, det är jämnt fördelat mellan 25 och 65 år. Något fler män, storstadsregion, villa, lite högre snittinkomst, men framför allt att man är kreditvärdig, säger Siri Bengtsson på kreditupplysningsföretaget Upplysningscentralen.
Kraftig ökning
Polisen ser två stora huvudgrupper av bedrägerier, att någon beställer varor på kredit i ditt namn eller handlar på nätet med stulna kortuppgifter. Den sistnämnda typen av bedrägerier har ökat med 237 procent på fem år.
Mattias Falkbåge, gruppchef vid Nationellt bedrägericentrum, uppmanar alla att vara försiktiga med att lämna ut både personnummer och kortuppgifter.
– Framför allt med kortuppgifter. Det är med dem du kan göra bedrägerier direkt, säger han.
Han rekommenderar alla att arbeta förebyggande. När skadan väl är skedd tar det tid att städa upp efter en id-kapning. Dessutom är många av brotten svåra att utreda.
– Vi måste satsa preventivt. Vi kommer aldrig att kunna utreda bort det här, säger han.
Blev id-kapad
Fanny Westberg, som bor i Stockholmsområdet, råkade ut för en id-kapning för drygt två år sedan. Det började med att hon fick ett sms av en okänd person som påstod att han hade fört över 160.000 kronor på hennes konto av misstag. När hon kollade sin internetbank upptäckte hon att det fanns en kommande insättning på den summan, vilket Dagens Nyheter tidigare har berättat om.
– Jag ringde banken, men den kunde inte se varifrån pengarna kom. Banken tyckte att det var konstigt att personen visste vem jag var och hade fått tag på mitt telefonnummer. Jag tyckte att det kändes olustigt, säger hon till SVT Nyheter.
Bedragaren fortsatte att skicka sms och erbjöd henne 1.000 kronor om hon förde över pengarna. Men Fanny Westberg vägrade. Då hotade personen att anmäla henne till polisen.
Sju dömda
Hon ringde sin bank igen som konstaterade att pengarna kom från ett låneföretag. När hon ringde låneföretaget sade kundtjänsten att det fanns en underskriven låneansökan från henne. Det visade sig att bedragarna hade ansökt om lånet via internet och sedan hämtat ansökan i hennes brevlåda när hon var bortrest.
– De visste jättemycket om mig. I ansökan hade de angett exakt var jag jobbade.
Eftersom hon hade varit bortrest hade hon också missat brevet från Upplysningscentralen om att någon hade tagit en kreditupplysning på henne. Hon polisanmälde saken och efter en tid blev det rättegång. Sju män dömdes för bedrägeriförsöket.
Fanny Westberg drabbades av id-kapning, trots att hon anser sig vara en vaksam person som inte går på vad som helst.
– Jag tillhör nog den misstänksamma generationen. Vi hänger mycket på internet och läser om fejkmejl och allt vad det är.
Så skyddar du dig mot id-bedrägerier
- Köp bara saker från seriösa företag på nätet.
- Lämna inte ut känsliga uppgifter som personnummer eller kortuppgifter via mejl. Tänk på att bedragare kan skicka bluffmejl som utger sig komma från myndigheter och företag.
- Teckna en bevakningstjänst, så att du omedelbart får ett sms eller mejl om någon tar en kreditupplysning på dig.
- Håll koll på dina kontoutdrag så att du vet vilka köp som görs i ditt namn.
- Lås din brevlåda, så att ingen kan stjäla eller läsa din post. Genom posten kan bedragaren få reda på ditt personnummer. Bedragaren kan också ta ett lån i ditt namn genom att först ansöka om ett lån via nätet, när lånehandlingarna sedan dimper ned i brevlådan fiskar bedragaren upp dem, skriver under och skickar in.
- Om dina kortuppgifter blir stulna, kontakta banken och se om de erbjuder dig att lägga spärr på kontokortet. Då kan du gå in via bankappen och klicka för att det inte ska göras några köp med kortet.
- Om du blir utsatt för id-bedrägerier kontakta genast banken eller kreditföretaget och lägg en spärr. Gör sedan en polisanmälan.
Källa: Nationellt bedrägericenter, Upplysningscentralen