Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Tumme ner för bankernas etik

Svenska banker är dåliga på klimat- och hållbarhetsarbete. Det hävdas i en kommande granskning av sju stora banker som SVT kan presentera i dag. Genomgången har gjorts av fem stora organisationer, som lanserar en webbtjänst där bankernas hållbarhetsarbete skall granskas. – Det är stora skillnader mellan bankerna, men ingen av de sju största får godkänt, säger projektledaren Jakob König till SVT.

Organisationerna har gått igenom Sveriges sju största banker och listat över 200 olika etiska principer och avtal som man tycker bankerna borde väga in när de lånar ut pengar, eller när fonderna köper aktier i världens olika företag.

På sajten Fair Fiance Guide får bankerna sedan betyg utifrån hur många av dessa principer man följer.

Ingen får godkänt

Bästa betyg är grönt, näst bästa är ljusgrönt, men ingen av de svenska bankerna klarar de nivåerna. I genomsnitt följer de 22 procent av de etiska principerna. Ingen får godkänt.

– De klarar sig allmänt ganska dåligt. Det finns vissa skillnader. Vissa är bättre, vissa sämre, men ingen får godkänt, säger Jakob König, projektledare på Sveriges Konsumenter, till SVT.

Konsumentmakt utnyttjas inte

Svenska konsumenter handlar ofta ekologiskt, Kravmärkt och Fairtrade-märkt i mataffären, men när vi väljer bank är det i dag närmast omöjligt att veta hur man undviker att stödja sådant man själv inte vill ställa upp på.

Det handlar om stora pengar – många har hundratusentals kronor i pensionsfonder, eller andra fonder, och vi lånar ibland flera miljoner till bostäder.

Bankerna har totalt 10.000 miljarder kronor som de investerar eller förvaltar. Jakob König tror att vår makt som konsumenter är större via bankerna.

– Bankerna har som långivare och ägare i företag stora möjligheter att trycka på företag att inte skövla regnskog, ha barnarbete eller strunta i miljö och klimat. Det vi vill göra är att göra de lättare för konsumenterna att få insyn i hur deras pengar används, säger han.

Mäter korruption, miljö och mänskliga rättigheter

Det är fem organisationer som har gått samman i att granska bankerna: Sveriges Konsumenter, Amnesty, Naturskyddsföreningen, Fairtrade och Diakonia. Nu lanserar de en sajt som kontinuerligt skall granska och gradera bankernas arbete med hållbarhetsfrågor.

Genomgången utgår än så länge från bankernas riktlinjer och policys. Granskningen gäller 230 olika principer, om allt ifrån miljö, biologisk mångfald, korruption, bonusar och mänskliga rättigheter.

Högsta betyg, grönt, får den bank som väger in minst 75 procent av dessa principer. 55–75 procent ger ljusgrönt betyg, men så bra betyg får ingen av de större bankerna. De får bara 22 procent i genomsnitt, ett väldigt dåligt betyg enligt granskarna.

SEB bäst – Handelsbanken sämst

SEB klarar sig bäst med 43 procent, men det är också ett svagt betyg tycker utredaren. Swedbank och Nordea ligger i mitten, sedan Skandiabanken och Danske bank. Länsförsäkring har bara 14 procent, och sämst med detta sätt att räkna blir Handelsbanken med 13 procent.

Handelsbanken vd har inte velat kommentera undersökningen, men den ansvariga för hållbarhetsfrågor, Katarina Berner Frosdal, säger till SVT att man absolut jobbar ordentligt med etik i alla investeringar. Hon förklarar bottenplaceringen med att man har varit dålig på att berätta vilka principer man följer.

Etik lönar sig

Sajten Fair Finance Guide kommer i nästa steg också kartlägga hur väl bankerna följer sina etiska principer i praktiken. Sajten vill också hjälpa konsumenter att klaga på bankerna, eller att byta bank om man inte är nöjd. Granskningen har skett efter en förebild i Holland där bankerna efter fem år fått betydligt bättre betyg än de svenska bankerna.

Både granskaren och Handelsbanken är överens om en sak: att det är viktigt att bankerna tar hänsyn till etik och miljö, och de tror inte heller att det behöver ge sämre avkastning.

– Det tycker jag inte man kan säga långsiktigt. Jag tror att alla företag, för att ha långsiktig utveckling och därmed god lönsamhet, även måste tänka på de här frågorna, säger Katarina Berner Frosdal.