Våga se verkligheten – Kejsaren är naken!

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Börserna kan komma att falla liksom räntorna på måndag om helgen slutar i ett intet vid förhandlingsbordet i Bryssel. Det handlar nämligen inte bara om två procent av Europas ekonomi, Grekland, utan om hela europrojektet.

Peter Rawet

Ekonomireporter

Det som utspelar sig i Bryssel kan inte annat än kallas för en fars (men ingen skrattar) som bygger på en stor missuppfattning:

Grekerna tror att man kan rösta bort sina skulder och långivarna tror att det går att ”lugga en flintskallig” – kräva Grekland på pengar som de inte har.

Ekonomiska krisen i Grekland

Som upplysande exempel kommer den senaste akten i farsen. De internationella långivarna som kallas Troikan, släpper till pengar (7,2 miljarder euro) – om Grekland slaktar i budgeten och drar in mera skatter (vi kommer till det senare). Med pengarna kan de betala tillbaka lån vid månadens slut till en av långivarna Internationella valutafonden, IMF, alltså samma IMF som just var med och lånade pengar till Grekland för att de skulle kunna betala på lånen, pust!

Rundgång av pengar

Det handlar alltså om en rundgång av pengar som beskriver tydligt hur Grekland måste låna för att betala av på lån – en i längden ohållbar situation. Det kommer att behövas ett nytt räddningspaket även om kvällen, den närmaste tidens, förhandlingar leder till en överenskommelse.

Allt det här har man vetat i de sex år som krisen pågått. Men euroländerna har under tiden flyttat de grekiska lånen för att lättare hantera en grekisk konkurs. Lånen har lämnat de privata bankerna och istället blivit gemensamma för Europas skattebetalare. En än gång tycks aktieägarna i eurons banker landa på fötterna – vad som än händer – räkningen är redan skickad till en till stora delar redan krisdrabbad allmänhet.

Var tredje grek på fattigdomsgränsen

De flesta är också överens om att storleken på skulderna är ohållbar, men rädslan finns att om man börja att glänta på dörren till skuldavskrivningar så kan flera länder komma att kräva detsamma.

Visserligen ser euroländernas ekonomi ut att äntligen växa, vilket gör det lättare att hantera en grekisk konkurs. men uppgången är skör och arbetslösheten är fortfarande gigantisk i många länder. 300.000 grekiska småföretag är borta och över 90 procent av alla låneförfrågningar från grekiska företag möts av en kall hand på banken. Det är siffror som landar i en verklighet där var tredje grek dansar på fattigdomsgränsen, och vart femte barn riskerar att bli undernärd.

Höjda skatter

Det långivarna kräver är höjda skatter och minskade bidrag. Det är knappast ett recept ett land behöver vars ekonomi redan krymper. Man kan naturligtvis samtidigt diskutera grekernas förkärlek för att hellre dra in pengar med höjda skatter än att skära i budgeten. I ett land där skattemoralen överensstämmer med farsen i Bryssel så är det närmast osannolikt att få in pengar, medan det är lättare att skära i utbetalningar

Här på hemmaplan – i Sverige – kan vi komma att få betala för ett kaosartat slut på helgen med effekter på vår ekonomi. Kortsiktigt kan börsen falla på måndag. Osäkerhet kring euron gör att att placerare kanske flyttar pengar till den stabilare kronan. Det kan komma få Riksbanken att agera för att på olika sätt få ned valutakursen så att det vi säljer till utlandet inte ska bli för dyrt. Det kommer i sådana fall innebära att räntorna sänks på något sätt. Visst de som har lån kan bli vinnare men vi kan väl alla enas om att det i långa loppet är bättre att ha ett tryggt jobb att gå till.

Kommer att ta tid

Grekland måste bygga ett nytt samhällskontrakt mellan medborgarna och politikerna så att att en euro i skatt inte är en förlorad peng. Det här kommer naturligtvis att ta tid eftersom förtroendet är lågt. Under tiden kan det ”solidariska” EU inte se ett av sina medlemsländer falla in i en allt djupare fattigdom. Det är dags för alla parter att äntligen våga säga ”att kejsaren är naken” och samlas kring en politisk lösning, för ekonomiskt befinner sig Grekland på ett sluttande plan vad än som händer om de inte kan få en skuldavskrivning. Annars kommer ”den helnakna Kejsaren” streaka vidare förbi förhandlingsbordet i Bryssel utan att någon höjer på ögonbrynen.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Ekonomiska krisen i Grekland

Mer i ämnet