I höstas var Europa på väg mot en ekonomisk härdsmälta. De ekonomiska skuldproblemen som börjat i Grekland hade spridit sig till stora delar av kontinenten.

Det som oroade mest var att stora EU-länder som Spanien och Italien var i farozonen. Räntorna på statsobligationerna i dessa länder skenade och hela bankväsendet började darra.

Risken var uppenbar att den situation som inträffade hösten 2008 när den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs skulle inträffa en gång till. Och då är det allvarligt. För bankernas utlåning utgör själva blodomloppet i det ekonomiska systemet.

Om bankerna inte litar på varandra för att de inte vet vilka som eventuellt skulle drabbas om till exempel Grekland ställer in betalningarna, får det dramatiska effekter. Då slutar de låna pengar till varandra och en ekonomisk hjärtinfarkt hotar i Europa.

Det var precis detta som höll på att hända i höstas. Bankerna försökte med alla medel skaffa sig större buffertar för att klara en eventuell kris. Utlåningen till företag och privatpersoner började sjunka och vissa banker började få svårt att få tag på pengar.

ECB drog igång sedelpressarna
Det var då den Europeiska Centralbanken ECB drog i gång sedelpressarna och började låna ut pengar i en tidigare aldrig skådad omfattning. 500 banker har fått låna ofattbara 5.000 miljarder kronor på mycket förmånliga villkor de senaste månaderna.

Dessutom godtog ECB statsobligationer som säkerhet från till exempel Grekland vilket gjorde att många banker kunde skyffla iväg sina problem till den europeiska centralbanken.

Ännu en gång har alltså ECB fått ställa upp och rädda banksystemet, men genom räddningsaktionen har nu de värsta krisscenarierna kunnat avskrivas.

Det blir ingen allvarlig bankkris. För fulltankade med billiga ECB-lån har bankerna börjat fungera igen. Och det märks inte minst i Italien och Spanien där bankerna köpt statsobligationer och på så sätt fått ned räntorna till mer vanliga nivåer vilket gjort att dessa båda länder nu är ute ur farozonen. I alla fall tillfälligt.

Slutligen har ECB:s kraftfulla agerande gjort att banksystemet nu lättare klarar av en kollaps i Grekland. Om den grekiska staten för två år sedan hade ställt in betalningarna hade konsekvenserna blivit dramatiska och många banker och även stater i södra Europa hade riskerat att också gå under.

Ministrarna tuffar till sig
Nu med ECB:s agerande har det byggs upp brandväggar runt Grekland vilket gör att många ledande politiker inom EU är beredda att låta Grekland gå överstyr.

Det är därför som finansminister Anders Borg och de andra finansministrarna i EU har tuffat till sig och kräver resultat från politikerna i Grekland innan de ställer upp med pengar. Tidigare har den grekiska regeringne kunnat bryta sina besparingslöften och ändå fått sina pengar för att en kollaps i Grekland skulle hota hela eurosamarbetet. Så är det inte längre.

Jan Nylander
jan.nylander@svt.se