Så går de förbittrade tongångarna i Litauen. Följ med dit!

Uppsågade runda timmerstockar, slipade och lena, ligger i prydliga travar. En frusen hund i kedja skäller på oss, andedräkten står som en plym kring honom, det är mycket kallt här i Litauen.

Inne i trähusfabriken är det bara sex grader varmt när Jonas Radatavicius och hans kollega lyfter ytterligare en 100-kilosstock till traven.

Baltiska hus billiga
Nästa vecka ska de åka till Danmark och montera ännu en timmerstuga hos en dansk kund. Den som beställer ett trähus från Baltikum kan spara upp till 60 procent av kostnaden. Men efter torsdagens omröstning i Europaparlamentet kommer deras arbetsperioder i Danmark och andra länder att förbli en mardröm.

För så fort snickarna från husföretaget Uklara åker till ett gammalt EU-land som Danmark, Sverige, Holland eller Frankrike för att leverera det trähus som kunden beställt börjar trasslet.

– Vi känner oss som jobbare från tredje världen, jag är så trött på att bli förodmjukad, berättar företagets vd Arvydas Lucinskas.

"Efter fyra veckor kommer polisen"
– Det brukar gå till på samma vis; de första fyra veckorna är det lugnt. Sedan på den femte veckan kommer först polisen och sedan facket sättandes. I Holland fick jag böter på 160.000 kronor för att jag bröt mot lokala arbetsmiljölagar.

Men Arvydas Lucinskas anser att facken använder sig av lokala föreskrifter för att skydda sina medlemmar från konkurrens. Han har inte mycket till övers för de holländska eller danska byggjobbare han sett.

"Obegripligt hög månadslön"
– Det är obegripligt att de kan ha så hög månadslön med tanke på hur långsamt de jobbar. Jag skulle aldrig anställa en dansk i mitt företag, slår han fast.

Tonen blir alltmer förbittrad och spänningarna växer mellan de nya EU-medlemmarna i forna Östeuropa och de 15 gamla medlemsländerna.

Arvydas Lucinskas trodde att Litauens medlemskap skulle ge honom chansen att konkurrera. När de blev medlemmar i EU var det med löfte att handeln med tjänster skulle släppas fri, dvs det skulle bli lagligt för honom att montera sina trähus så länge han följde sitt hemlands lagar och förordningar.

211 tillägg
Detta var tänkt att bli den sista byggstenen i EU:s fyra fria rörligheterna för kapital, varor, människor och tjänster. Men i torsdagens omröstning vann ett kompromissförslag i Europaparlamentet. Med 211 olika tillägg till det ursprungliga direktivet slog parlamentarikerna fast att en rad undantag måste gälla.

T.ex. blir det inte tillåtet för företagare att tillämpa sitt lands anställningsvillkor i ett annat EU-land. I praktiken är detta dödstöten för Uklara. Han får fortfarande sälja sina billiga trähus men hans vinstmarginal - monteringen på plats - blir förbjuden.

Snickarna på hans företag tjänar 2.300 kronor i månaden. När de jobbar på plats i t.ex. Danmark får de 10.000 kronor i månaden.

"Danska löner uteslutet"
– Men det är uteslutet att jag skulle ha råd att betala danska bygglöner som ligger på det dubbla, konstaterar han.

Kompromissförslaget innebär vissa lättnader. Man kan inte längre kräva att en näringsidkare från t.ex. Litauen öppnar kontor i det land han ska sälja sina tjänster.

De litauer vi träffar upprepar samma kritik; vi i det "gamla" EU är hycklare, vi köper gärna billiga produkter som ost eller trähus tillverkade i Litauen, billiga tack vare det låga kostnadsläget. Men vi tillåter inte samma konkurrensmedel på vår egen hemmamarknad.

Vi stänger våra gränser
När de forna kommuniststaterna i Östeuropa gick med i EU talade statsminister Göran Persson i en SVT-intervju lystet om "tio jungfruliga marknader som väntade på svenskt näringsliv". En biltur i huvudstaden Vilnius visar att svenska och andra företag varit framgångsrika. Jag tar ut pengar på SEB:s bankomater, tankar bilen på Statoilmacken och far förbi Gislaveds anläggning. Men vi stänger våra gränser för dem.

Europas fackföreningar har framgångsrikt argumenterat mot att släppa tjänstehandeln helt fri. 30.000 fackligt engagerade demonstrerade i Strasbourg i tisdags - och vann.

Företag som Uklara pressar ner lönerna för danska och svenska byggjobbare. De har bristande arbetsmiljölagar. En polsk snickare som ramlade ner från ett tak i Danmark dog och visade sig vara helt oförsäkrad. Hans familj i Polen blev utan ett öre. Det är inte det Europa som vi vill ha, hävdar facket.

Moraliskt dilemma för EU
Det är otvetydligt ett svårt moraliskt dilemma som EU ställts inför. Vad händer den dag då nya länder längre österut och söderut blir medlemmar? Vad händer i Litauen när turkiska eller bulgariska byggjobbare knackar på och erbjuder sig att jobba för löner ännu lägre än de litauiska?

Europas fack varnar för "a race to the bottom", ett frihandelsparadis där kunderna kan njuta av billiga produkter men som hotar radera ut åratal av facklig kamp för anständiga löner och trygg arbetsmiljö.

Förespråkarna för den fria tjänstehandeln säger att farhågorna är övedrivna, att de tio nya länderna inte konkurrerar ut sina kollegor i väst utan kompletterar marknaden med att erbjuda tjänster vi idag inte har råd att anlita.

Arvydas Lucinskas är modfälld.

"Ni i Sverige är värst"
– Varje dag får jag e-mail från svenskar som vill köpa mina hus. Men Sverige vägrar jag åka till. Där är ni värst av alla, säger han som avskedshälsning.

Tjänstedirektivet fortsätter nu sin väg genom EU:s institutioner. Till syvende och sist är det EU:s stats-och regeringschefer som ska ta beslutet.

Erika Bjerström, utrikeskorrespondent, Bryssel.