Läsåret 2005/2006 fanns det fristående grundskolor i 173 kommuner eller 60 procent av landets kommuner. De allra flesta fristående grundskolor, närmare bestämt 70 procent, finns i något av de tre storstadslänen.

Totalt finns omkring 5.000 grundskolor i landet.

Antalet elever i fristående grundskolor har ökat från 20.247 läsåret 1995/96 till 76.145 läsåret 2005/2006.

Enligt siffror från Skolverket gick omkring åtta procent av landets skolpliktiga elever i en fristående grundskola läsåret 2005/2006.

Kraftig elevökning
Läsåret 2005/2006 fanns det 268 fristående gymnnasiekolor i Sverige. Närmare 60 procent av dessa finns i de tre storstadslänen - Stockholms, Skåne och Västra Götalands län.

Totalt finns cirka 800 gymnasieskolor i landet.

I Sverige finns totalt cirka 350.000 gymnasieelever. Läsåret 2005/2006 gick omkring 13 procent av dessa i fristående gymnasieskolor.

Mellan läsåren 2003/2004 och 2005/2006 ökade det totala antalet gymnasieelver med 25.487. Drygt hälften av ökningen, 13.727 elever, stod de fristående gymnasierna för.

Inte bara religion
De flesta friskolor har allmän inriktning men vissa av dem har speciell inriktning, exempelvis en särskild pedagogik.

Till skillnad från de offentliga skolorna får fristående skolor ha religiös inriktning, t ex kristen, judisk eller muslimsk.

Det finns även skolor med särskild språklig eller etnisk inriktning.

Av de fristående grundskolorna har 30 procent speciell pedagogisk inriktning. Elva procent av de fristående grundskolorna har religiös (konfessionell) profil.

Följa lagen
De fristående skolorna måste följa skollagen och de nationella läroplanerna. Vissa skolor profilerar sig dock genom att lägga till egna ämnen eller kurser. De kan lägga ökad tid på vissa ämnen, till exempel språk.

Men i grunden ligger de nationella läroplanerna som måste följas.

Kommunen betalar
Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. De får sedan 1992 kommunala bidrag. Det var då som ökningen av friskolor tog fart.

För fristående gymnasieskolor fastställer Skolverket exempelvis en så kallad riksprislista, som visar vad elevens hemkommun ska betala olika gymnasieprogram.

Av riksprislistan för 2007 framgår att kommunerna ska betala 123.700 kronor per år för en elev på industriprogrammet. För en elev på naturvetenskapsprogrammet ska kommunen betala 81.800 kronor.

Örjan Magnusson, SVT text & webb