Julen är familjens högtid och även utrikeskorrespondenter har familjer. Livet för en korrespondentfamilj innebär att den med större eller mindre entusiasm tvingas utforska okända marker och erövra ny kunskap i sitt nya hemland.

Eftersom familjen valde att bosätta sig i den fransktalande delen av Belgien sa några välvilliga bekanta till Agnes; "Åh, vad roligt. Då får du lära dig franska". Agnes tittade då på tanterna och sa med en lätt överseende ton, som till den som nog inte förstår så mycket;

"Jag kan redan franska. Lyssna då", och så artikulerade Agnes oantastligt; "f-r-a-n-s-k-a". Agnes tågade i väg med viktig min och tanterna visste inte riktigt vad de skulle säga.

Nytt språk
Mötet med det nya språket blev något mindre triumfatoriskt. Agnes skulle börja på ett belgiskt dagis, där alla, både barn och fröknar, pratade franska. Agnes hade gått på förskolan i Sverige och älskade det. Hon såg fram emot att börja och längtade efter att leka med andra barn.
Första dagen gick Agnes till det nya dagiset med kavata steg. På kvällen var Agnes tyst och besviken. Hon förstod inte de andra och de förstod inte henne. Dag nummer två ville Agnes inte gå dit. Det var tråkigt på dagis. Hennes mamma fick stålsätta sig och tänka på vilken fördel flickebarnet ändå skulle ha av att lära sig ett andra språk, och sa med fast stämma att "nu får du vara modig, du ska se att det blir bättre". Agnes gick moloken in och satte sig ensam vid ett bord och lade pussel.

"Bonjour, Madame"
De nästkommande kvällarna tragglade Agnes och mamma några användbara glosor och fraser på det nya språket. Och se, det gick lite bättre. Efter en och en halv vecka gick Agnes till dagis med nytt driv i stegen. Hon sa med klar stämma, "Bonjour, Madame". Madame, det är så förskoleläraren kallas på ett belgiskt dagis, strålade mot Agnes och frågade "Comment ca va"? (Hur mår du?) Och Agnes svarade "Ca va bien, merci". (Tack, bra!).

Utrikeskorrespondenten tvingas varje dag lära sig nya saker, och angriper världen med en medveten nyfikenhet. Men även korrespondentens familj möter nya och stora utmaningar. Det krävs mod och en smula envishet, men mödan belönas ofta med nyvunnet självförtroende och användbara färdigheter.

Agnes har fått nya vänner och snart ett helt nytt språk. Hon hälsar "Joyeux Noël", (God jul!) från Bryssland.

Christina Johannesson