När gränsen är nådd

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Läs manus till När gränsen är nådd, en granskning av de svenska id- och gränskontrollerna.

– Så då är jag klar. Ja. Kan vi stå här bak och filma. Så stänger vi bara, så lukker vi dörren.

Sedan över ett år tillbaka har vi gränskontroller mellan Danmark och Sverige. Ingen skall ta sig in i landet utan att kontrolleras.

– Ser du båten i kameran?

– Ja knappt.

Se hela avsnittet i SVT Play

I Skåne klagar pendlarna. Men regeringen menar att det är värt priset. Hur svårt är det att ta sig in i Sverige idag? Vi har bestämt oss för att testa. Vilka är det egentligen som stoppas av de svenska gränskontrollerna?

– Jag ligger här bak. Jag är bara lite fundersam över  hur pass mycket jag kommer synas när jag väl drar över mig filten. Jag skall se...

Ture Ertmann, pendlare:

– Du för 5 år sen när vi flyttade hit så sa min familj. Sverige – det är långt borta. Då sa jag, det är bara på den andra sidan. Vad för roll spelar det om vi bor i Sverige? Ingen alls.

– Så kommer jag och hämtar dig sen. Okej. Så.

Barbro Lundqvist, pendlare:

– Vi såg ju att det här var en väg ut till Europa som, det skulle bli oerhört smidigt att  kunna ta sig fram och tillbaka. Faktiskt det skulle bara kännas som man körde till Lund eller något. Det var väldigt stort det var det.

Drömmarna om en fast förbindelse som skulle föra oss svenskar och danskar närmare varandra har funnits länge. Och sommaren 2000 stod Öresundsbron klar. I dag reser cirka 96 000 personer över Öresund, en genomsnittlig dag.

Lena Sundström, reporter:

– Kommer du ihåg när du skulle åka första gången?

– Jag kommer ihåg för jag var jätterädd när jag skulle åka under vattnet. Och det tog nog en tio turer innan jag slappna av. Idag så tänker man ju inte på det. Men det var en stor grej, och det var wow alltså.

Öresundsbron blev den väg ut i Europa som många hade hoppats på. Samtidigt också en väg in till Sverige för flyktingar som hade hört att Sverige var ett välkomnande land. Men sensommaren 2015 blir situationen allt mer akut.

Danmark, hösten 2015:

Tusentals familjer på flykt undan bland annat  kriget i Syrien och IS vandrar genom Europa och Danmark mot den svenska gränsen.

Man:

– We say we dont want Denmark. We want Sweden.

Sverige har allt svårare att hantera flyktingströmmarna. Hösten 2015 förklarar statsminister Stefan Löfven situationen ohållbar.

Presskonferens Rosenbad 21 november 2015:

Stefan Löfvenm, statsminister:

– Syftet med de åtgärder som vi nu presenterar det är att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande. Det kräver att vi kraftigt får ner antalet personer som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Istället få dem att söka sig till andra länder. …

Regeringen skärper asylreglerna på en rad områden, och vidtar också andra åtgärder. Vi öppnade våra hjärtan, men sen stängde vi dörren.

Presskonferens 11 november 2015

Inrikesminister Anders Ygeman:

– Kontrollen skall börja genomföras imorgon torsdagen den 12 november klockan 12:00 och skall inledningsvis gälla i 10 dagar.

Den nordiska passfrihet som funnits i över 60 år offrades.

Morgan Johansson i Davos 21 januari 2016:

– It wasn't the chaos that some people said, some people said it would be chaos on Kastrup. When we introduced the id-controls, on the contrary it gone quite smooth.

De tillfälliga id och gränskontrollerna har förlängts tre gånger. Men frågan är – vad har de för effekt? Är det kontrollerna i sig som gör att allt färre söker asyl, eller är det andra faktorer?

Köpenhamn:

Hur drabbar kontrollerna  alla de som byggt sitt liv på en Öresundsregion, där det skulle vara möjligt att bo och arbeta på båda sidorna av sundet.

Man:

– Vilken tid tåget till Malmö?

Lena Sundström, reporter:

– Du skall också till Malmö?

– Ja.

– Jag stod precis och tänkte samma sak för Malmö finns ju inte med.

– Nej…

– Men vi kan fråga någon som kanske vet. Jag tänkte fråga dig. Vet du varför Malmötågen inte står här uppe?

– Du kan inte resa från Köpenhamn till Malmö direkt, du skall ha passkontroll eller identitetskontroll på lufthavnen.

– Jaha, och därför står det inte ens på tavlan

– Det är min förklaring.

De tillfälliga id och gränskontrollerna är inget som påverkar vardagslivet för mig, som bor i Stockholm. Ett nationellt problem, blev något som regionen fick lösa.

Lena Sundström, reporter:

– Hallå, Hej, vad hyggeligt att vi får följa med.. Fantastiskt

Ture Ertmann, pendlare:

– Fantastiskt.

– På detta äventyr.

– Och du fann det ur också. Så det var ju perfekt.

Ture Ertmann arbetar på den danska sidan men bor i Sverige och han är också talesperson för bropendlarna på den svenska sidan.

Victoria:

– Jag kan

De nya reglerna har gjort att vardagen är svår att få ihop idag, och Ture och hans familj funderar nu på att flytta tillbaka till Danmark.

Ture Ertmann, pendlare:

– Så frustrationer. Det går snabbt.

Lena Sundström, reporter:

– Så travlt.

– Alla skall ju hem. Skall bringe och hämta och lämna. Vad vet jag.

Om man som pendlare tidigare kunde sitta kvar på samma tåg mellan Köpenhamn och Malmö, har resan idag för många förvandlats till en kapplöpning mot tiden och tågen. En kapplöpning som ofta leder fram till ny väntan. För att möjliggöra id kontrollerna  måste passagerarna  idag byta tåg på Kastrup. Resan mellan Köpenhamn till Malmö tog tidigare cirka 34 minuter enligt tågtidtabellen. I dag beräknas den till cirka 57 minuter. Under stora delar av förra året beräknades den till cirka 75 minuter.

Resan mellan Köpenhamn och Lund tog tidigare cirka 46 minuter enligt tågtidtabellen. I dag beräknas den till cirka 82 minuter. Under stora delar av förra året beräknades den till cirka 99 minuter.

Högtalarröst:

– Om ett ögonblick blir det Köpenhamns Lufthavn och tåget körer ikke vidare. För passagerare som skall vidare till Sverige skall Skifta tåg på Lufthavn, Og bemärk venligst  att det är gränskontroll till Sverige.

Reporter Lena Sundström:

– Ursäkta. Undskyld. Är du dansk eller svensk?

Nina Rasmussen, resenär:

– Bägge delarna.

– Vi kommer från svenska SVT och vi gör ett program om Gränskontrollerna. Har ni med id för lilla tjejen?

– Mmm, det har vi

– Vad tänker du om det hela?

– Jag tycker det är jättesynd. För ja. Det är ju.  I vanliga fall så skall jag ju hem och hämta Lama efter jobbet och nu blir man ju försenad ganska mycket, Jag är själv med Lamma varannan vecka. Så det är stressigt alltså

– När ni säger att ni både är danskar och svenskar hur menar du då?

– Jag är dansk och svensk. Det är Lamma också…

Ture Ertmann, pendlare:

– Nu har vi så kommit till Metron i lufthamnen nu skall vi ner och hitta tåget till Malmö och det går här borta så vi går ner, det er 10 minuter så vi skall vara lite snabba.

Kastrup Flygplats

Lena Sundström, reporter:

– Och sån var det inte innan att du var nödt till att byta, skifte tåg

– Nej, tidigare tog jag inte alls metron då tog jag bara tåget direkt. Jag har passet i innerfickan o så har jag körkortet också, säkerhet.

– Du kör dubbelt?

– Så det är. Om jag glömmer min plånbok på några ställen så kan jag inte kommer hem. Jag skall ju hämta på dagis. Jag vet inte. Det går ju inte.

– Hur har det påverkat din vardag?

Fredrik Kartberg, pendlare:

– Man vet aldrig när man kommer hem. Vet inte när man kan hämta barnen på dagis. Det är skit. Och regeringen borde ta tag i det här, och behandla det här på ett ordentligt sätt, tyvärr så tror jag att de räknar med att folk har gett upp. Men folk är förbannade. Och sura på Stockholmsfixeringen.

Finn Larsen, resenär:

– Det har ju varit, Jag flyttade till Sverige för 12 år sedan, och jag vill säga att den här, det är fullständigt vanvettigt, det är ju helt…. Och hele, alla de signaler man sänder med det här.

– Hela den här tanken om Öresundsregionen och att vi skulle…

– Den är såld. Det är ju slut. Alltså.

Man med rastaflätor:

– Yes. I think its the swedish governement really sucks to let refugees move to sweden. It´s why these problem. This is how we see the situation.

– Its the refugees?

– Its only because refugees because some years ago we had absolutely no problem moving inside in Europe.

– So what do you think they should do about it?

– Send it back to Syria.

Finn Larsen, resenär:

– Det värsta? Det värsta är bombardemanget nere i Syrien och problemen i Afghanistan och alla andra möjliga ställen, det här är ju peanuts i förhållande till den verkligheten som är långt borta. Alltså.

Reporter Lena Sundström:

– Har du id kort för den?

Ronnie Larsson, resenär:

– Nej, vi har precis kommit hem från Frankrike. Vi har precis landat... Men det räcker nog att de kollar mitt id, han kommer nog in, han är så snäll så, han har inte gjort något, han är så snäll så…

Reporter Lena Sundström:

– Vad tänker du om allt det här?

Malin Stegerling, resenär:

– Ja det tar lite extra tid men jag bryr mig inte så mycket.

– Pendlar du eller?

– Nej det gör jag inte. Så det här är bara enstaka händelser. Så det är inga problem alls.

– Har du vänner som pendlar?

– Ja jag har till och med vänner som har sagt upp sig från jobb i Köpenhamn för att det tar för lång tid. Och det är ju ett problem. Absolut.

Ture Ertmann, pendlare:

– Det håller ju här i 10 minuter och sen håller det i 10 minuter på Malmö Central också.

Enligt Skånetrafiken och Polisens egna siffror är det vanligt att det inte sker några kontroller alls. Tågen måste dock hålla på stationen i 10 minuter, oavsett om polisen är här eller inte.

Öresundsregionen var inte bara drömmen om två länder som skulle knytas närmare varandra. Den skulle också bli den skjuts som Malmö så väl behövde. Idag räknar man med att cirka 15.000 personer pendlar över Öresund dagligen. Och den absoluta majoriteten, över 90 procent, bor i Sverige men har arbeten på den danska sidan. Nu växer farhågorna om att gränskontrollerna hotar tillväxten.

Daniel Persson, utvecklingschef Region Skåne:

– Vi ser det som att vi riskerar att kasta tillbaks tiden 15 år tillbaka i tiden då vi inte hade en Öresundsbro eftersom vi tappar hela den här effekten med en gemensam arbetsmarknad. Vi ser ju att det är 300.000 färre jobb som nås inom en timme från Malmö centralstation.

– När man gör sådana här olika analyser och kalkyler av vad sådana här infrastrukturprojekt skall innebära, så kunde man ju sannolikt inte ens drömma om flera av de sakerna som har tillkommit. Tack vare Öresundsbron. Vi har ju den största forskningsinvesteringen genom tiderna i Lund med European Spallation Source , en investering som ju är helt makalöst, bra för Sverige för Europa för Danmark. Ja den hade aldrig kommit till Lund om det inte funnits en Öresundsbro, och tillgången till en internationell flygplats i form av Kastrup. Så enkelt är det.

Animering över ESS.

ESS är ett högprestige-projekt inom forskarvärlden, och en europeisk jätteinvestering på 18 miljarder svenska kronor som hamnade i lilla Lund. Och sedan bron invigdes har det etablerats fler än 50 huvudkontor och specialistkontor bara i Malmö.

Daniel Persson, utvecklingschef Region Skåne:

– Malmö är ju en speciell stad så tillvida att den har varit nere o vänt och begett sig uppåt igen. Och det är klart att i början av 90-talet när jag var gymnasist, i Malmö och det var ju också då som Malmö genomgick en enorm strukturomvandling och hade en stor ekonomisk kris. Man gick ut och festade på KB som hade en klubb som hette Klubb A-kassa. Det sa en del om konjunkturläget i Malmö vid den tiden.

Barbro  Lundqvist, pendlare:

– Men jag är van vid att hålla lite föredrag eftersom jag….

Barbro Lundqvist är en av de många pendlare som idag funderar på att ge upp. Som ensamstående mamma får hon inte vardagen att gå ihop.

– Ja man får kanske en sån här liten uppe i Stockholm är inte det nånting?

– Jättesnygg!

– Och en kjol till kanske, så man har lite att välja på. Sen måste man ju ha finskor. Om man skall in på riksdagshuset, måste man ju.

I hopp om att någon skall lyssna och förstå har hon bestämt sig för att resa upp till Stockholm för att prata för riksdagspolitiker.

– Nej men de tre punkterna som  jag har skrivit stort så jag skall slippa ta glasögon på mig:

– Till grin, man känner att man driver med oss, och att vi känner oss som andra klassens medborgare, och så då en mamma som man inte kan lita på, det är liksom de tre punkterna. Som jag tycker är viktiga.

– Jag är heartbroken. Alltså jag tycker, i och med att jag arbetar själv med familjer och barn så vet jag hur viktigt närvaron av föräldrar är och hur stor bit som det är av ens föräldraroll, att man inte kan lita på sina föräldrar har stor betydelse. Speciellt i tonåren så skall man kunna lita på att mamma och pappa kommer hem.

Jag frågar henne om det större perspektivet. Vad säger hon till de som menar att pendlarna bara gnäller, att lite tidsförluster i vardagen inte är hela världen om man jämför med vinsterna med gränskontrollerna.

– Man kan kanske se det som någon form av lyxproblem men om man trivs med ett arbete, jag älskar mitt arbete i Köpenhamn. Jag kan inte flytta på grund av barnen, jag känner på något  sätt och vis att jag är i en, jag känner att jag är i en fälla.

I en rapport som Länsstyrelsen lämnade över till regeringen uppger många pendlare att de känner sig trötta och stressade och överväger att byta till ett jobb i Sverige eller flytta till Danmark.

Gränskontroll, Lernacken:

– Hallå hallå. Tack för det.

Men samtidigt – vad är alternativet? OM gränskontrollerna nu fungerar, så kanske skåningarna måste betala priset, för att Sverige skall klara av att hantera flyktingströmmen.

– Hallå! Tack så mycket.

Under 2015 sökte nästan 163 000 personer asyl i Sverige. 2016 hade den siffran sjunkit till cirka 29 000 personer. Och regeringen har förlängt de tillfälliga gränskontrollerna gång på gång.

Inrikesminister Anders Ygeman:

– Det kommer 400 – 500  i veckan, mot 10 000 i veckan i november, det beror ju på de åtgärder som regeringen har vidtagit. Och inte förrän att EU klarar att säkra yttre gränsen, klarar sin omfördelning. Inte förrän dess så kan vi trappa ner id-kontroller och gränskontroller.

Michael Sundström, gruppchef Gränspolisen:

– Arbetsmetodiken bygger på att vi har en second line och en first line, I first line i allt sin korthet innebär att i first line gör man den initiala bedömningen om personen har rätt resehandlingar för att komma in i Sverige , om ex personen har körkort om den kör en bil, vad det är för handling, Och är det någon tveksamhet, då körs den ner till second line då görs en utökad kontroll, och där har man mer tid på sig att kontrollera personerna, kontrollera fordonet

– Vad säger reglerna? Hur mycket skall man kolla på ansiktena på de som sitter baksätet och så?

Kontrollant:

– Hallå, hallå. Tack så mycket. Jag är så van nu så nu ser man direkt.

Reporter Lena Sundström:

– Oj vad han drog på, shit, det är ju 30 här.

– Ja, det är så är det.

För att klara gränsbevakningen har polisen fått snabbutbilda civila id-kontrollanter som idag arbetar vid brofästet.

Reporter Lena Sundström:

– Är det inte svårt? Det går ju väldigt fort när ni kollar.

Martin Angelin, id-kontrollant:

– Mmm. Det går väldigt fort. Men man lär sig.

– Hur?

– Med tiden så lär man sig kolla. Nu räcker det, Man ser på håll också vilka pass det är man skall kolla på passhandlingarna också… Jag tror vi kollade ungefär en 600 bilar per person, har jag räknat någon gång.

– Hur menar du, 600 bilar?

– 600 bilar under ett pass.

När id och gränskontrollerna infördes, sattes det också upp värmekameror på Öresundsbron och vid tågtunnlarna. De registrerar om någon med risk för livet försöker ta sig genom en tunnel till den svenska sidan.

Reporter Lena Sundström:

– När det var som mest människor som  försökte ta sig över?

Jopas Wulff, chef Trafikledningen:

– Vecka 21 hade vi jag tror vi hade 10 incidenter, vi hade ett 30-tal personer.

– På en vecka?

– På en vecka.

– Den största farorna är att man förolyckas. Att man blir skadad helt enkelt. Man går inte på en motorväg. Man går inte i en tågtunnel med tåg som trafikerar i flera hundra kilometer i timmen.

Michael Sundström, gruppchef gränspolisen:

– Id-kontrollerna har tillsammans med gränskontrollerna antagligen haft en starkt avskräckande faktor för att få folk att söka asyl och legitimera sin vistelse inom Schengenområden och andra länder än bara Sverige.

Ja, det har varit framför allt unga män som försöker ta sig till Sverige oupptäckta från Danmark via Helsingborg-Helsingör förbindelsen. Har hängt under lastbilar skurit upp kapell och gömt  sig där i och på liknande sätt försökt ta sig osedda in i Sverige helt enkelt.

– Och krävs det, för det är det jag har funderat över, för att ta sig in i Sverige, krävs det att man hänger under en lastbil?

– Det finns säkerligen fler sätt att ta sig in i Sverige men de tänker jag inte gå in på här och nu såklart.

Enligt regeringen fungerar gränskontrollerna. Samtidigt har de fått kritik från riksrevisionen. Regeringens svar kring rapporten.

“Bristerna i regeringens underlag gör att det i viss mån framstår som oklart vad besluten har grundats på.”

“Ingenting i granskningen tyder på att regeringen hade någon närmare kännedom om hur kontrollerna genomfördes.”

Flyktingströmmarna har minskat. Men hur mycket beror det på andra faktorer, som en stängd Balkanrutt, EU:s avtal med Turkiet, och Sveriges skärpta asylregler?

Kontrollant:

– Passkontroll. Hallå.

Och hur effektiva är gränskontrollerna?  Jag ska testa att ta mig in i Sverige utan pass eller id. Och jag kommer prova flera vägar in över de skånska gränserna.

Reporter Lena Sundström:

– Det är väldigt dimmigt idag, så att man ser inte över till den svenska sidan än. Jag har inte heller något riktigt begrepp om hur långt det är över måste jag säga.

– Jag har köpt lite filtar här, som jag skall försöka krypa in under. Och så har vi fått lite tips sådär, hört från människor som faktiskt smugglar in folk över svenska gränsen. Bra att ha svensk reggad bil, bra att ha chaufför som ser svensk ut.

För att ta sig  till Öresund måste man först ha lyckats att ta sig in till Danmark. Vi samarbetade därför med våra danska kollegor på DR som undersökte hur svårt det är att ta sig  över gränsövergångarna mellan Tyskland och Danmark – utan att visa id eller pass. Många av gränsövergångarna är helt obevakade. De passerade 14 gränsövergångar men bara vid ETT tillfälle kollades det danska teamet.

Arina har uppehållstillstånd och får vistas i Danmark. Samtidigt kollas inte ens fotografen som sitter i baksätet. De danska gränserna verkar inte vara något större problem att ta sig över obemärkt..

I vårt test, går vägen över vattnet. Och då måste man köra in via den bemannade Öresundsbron. Så jag har gömt mig under en filt.

Reporter Lena Sundström:

– Jag ligger här i bagageluckan o vi skall försöka åka över gränsen, eller jag skall försöka åka över gränsen i bagageluckan utan att visa någon form av id. Det läggs ju ner enorma resurser från polisen i Region Syd just nu för att klara gränskontrollerna  och kontrollerna på tågen, frågan är hur mycket det bara är symbolpolitik eller om man verkligen har möjlighet.

Fotograf Åke Wehrling:

– Då närmar vi oss.

Reporter Lena Sundström:

– Ja ok, jag lägger över här, och hoppas på att våra svarta resväskor inte väcker för mycket knarkkänsla. Du får berätta sen hur det ser ut när vi närmar oss.

– Ja!

– De kommer kolla. Bara så du vet.

Sveriges riksdag, Möte om id- och gränskontroller 1 februari

Barbro Lundqvist, pendlare:

– Det är lite mer flexibelt här än på gränskontrollen på Kastrup...men jag har pass också. Jag har pass också jag har uppbackning.

Barbro Lundqvist hoppas att riksdagspolitikerna i Stockholm äntligen skall lyssna. Det är därför hon har rest hit, till ett riksdagsseminarium där även den svenska och danska ambassadören är inbjudna talare.

– Jag kände att jag gärna ville ställa upp och berätta om den här situationen för det är många som bara tycker att vi är gnällspikar vi pendlare, och eftersom jag jobbar i socialförvaltningen  så vet jag hur viktigt det är med närvarande föräldrar och jag har alltid varit en mamma som man kunnat lita på till 110 procent och nu är jag en mamma man inte kan lite på. Och det är det som får mitt hjärta att blöda. jag har missat föräldramöte jag har missat vårdagen på skolan jag lovade dottern dyrt och heligt att jag skulle komma på den och jag kommer fem minuter innan den stänger. Inte för att jag var för sent från jobb utan för att jag blev hängande på Kastrup.

– När man för tionde gången får berätta för sina barn att de får sitta och äta middag från frysen för jag inte har hunnit hem. Så känner jag inte mig inte speciellt som den bästa mamman i stan. Och jag tycker att det är det oförutsägbara som är det jobbiga för oss pendlare.

Moderator:

– Du skall ha stort tack.

Den ansvariga ministern Anders Ygeman var också inbjuden. Men han valde att inte komma. Av 14 närvarande riksdagsledamöter kom 11 från Skåne. Bara tre riksdagsledamöter kom från övriga Sverige.

Mats Persson, riksdagsledamot (L):

– Man hade ju önskat att det var lite fler politiker från andra delar av landet. Och det visar väl på ett visst ointresse, bland folk på nationell nivå för Skåne och Öresundsregionen.

– Absolut. Jag har ju lite den känslan. Man pratar alltid om lillebrorssyndromet om Skåne men jag tycker nästan det här är storebrormobbing. På ett eller annat vis. Man lyssnar inte på oss, vi existerar inte.

Nawar Dalila, pendlare:

– Shall I drive? Yeah.

Sedan ett år tillbaka pendlar Nawar Dalila och Matt  Johnson tillsammans till och från arbetet.

Matt Johnson, pendlare:

– You had a kind of a call for help on Facebook. So then we have been commuting ever since.

– You were the kind man

För Malmö och Skåne har Öresundsregionen inneburit fler jobb. Svensk arbetskraft har varit populär på den andra sidan. Också om man heter Ahmed eller Nawar.

Nawar Dalila, pendlare:

– In sweden I was actively sending my applications, calling people, sending hard copies of my thesis phd,  still yet was not successfull, not even to have an interview or to have a discussion or something like this. Basically what we are doing in the hospital, we are analyzing DNA-samples from patients…

Nawar Dalila är från Syrien och kom till Sverige för två år sedan. Sin examen har han från Tyskland.

– I am pharmacist in background so I can do a lot of different jobs related to chemistry. Quality control, with a master in clinical pharmacy and PHD in molycoulur mecicin, so, ah, I could say I was flexible to apply for different jobs.  But I just could just not find anything. But I would say at some point I was quite upset from the complete silence, I would say in Sweden, you know.

Till slut gav han upp. Sökte ett jobb på Rigshospitalet i Danmark där han idag arbetar.

Lena Sundström, reporter:

– Did they considered you as a Swede here in Denmark when you work here?

Nawar Dalila: They considered my qualifications, and that is very positive, I did not feel that they considered anything else than my qualifications I would say.

– Did you have a different feeling when you sent in your applications in Sweden?

– A little bit, maybe because it was not successful, so it could be biased a little bit, but I had a feeling that there was some other factors that could effect at least, me finding a job in Sweden . Yeah, I would say yes.

Det är inte bara invandrare som Nawar Dalila som har upptäckt att det är betydligt lättare att få jobb i Danmark.

Daniel Persson, utvecklingschef Region Skåne:

– Det har jag fått höra från danska arbetsgivare. Där svensk arbetskraft ses som väldigt pålitlig o jobbar bra och serviceminded och så vidare. Dessutom kanske med den lite lustiga bakgrunden att den här svensken kanske dessutom har utländskt födda föräldrar som kanske då har lite svårare att komma in på svensk arbetsmarknad, vilket ju är tragiskt i sig, men då har fått sina första jobb och har kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Det tycker jag har varit ett superlyft.

Malmö har landets högsta arbetslöshet, och pendlingen i Öresundsregionen har skapat framtidstro och möjligheter.

Daniel Persson, utvecklingschef Region Skåne:

– Innan bron öppnade så var det ungefär 2 000 arbetspendlare. Och 2008, 2009, 10 där var vi uppe i 20 000 arbetspendlare, över hela Öresund så det var ju en explosionsartad utveckling.

Region Skåne har försökt att uppskatta hur många arbetstillfällen som inte längre nås inom en timmes pendling. Enligt deras beräkningar handlar det om cirka 150 000 till 320 000 jobb. Arbetsmarknaden har krympt och det finns en rädsla för att id och gränskontrollerna för alltid har förstört tron på Öresundsregionen.

Nawar Dalila, pendlare:

– I was going from my home everyday don´t know if I can come back or not. You can imaging that stress for everyday

Matt Johnson, pendlare:

– There was a time, when you had about 5 different documents to get across the border, and you know, you  had to give your passport to a lawyer, and then you had a letter that certified that you had a passport and I think an email from migrationsverket. And a german driver licence and a danish work permit and a  swedish residence permit, and then it seemed like it was a game.

– And of course I was pulled out everyday by the police where they were doing of course their job you know.

Reporter Lena Sundström:

– So how do you do it, do you have one passport or one Id-card? That was quick.

Nawar Dalila, pendlare:

– Wasn’t there a hashtag on facebook. For one of the minister who tried this. and he said in Swedish that it was smidigt, 

Lena Sundström, reporter:

– Smoothly.

Nawar Dalila, pendlare:

– Så “smidigt” sa han. Morgan. Something like, Smidigt sa Morgan. Exactly.

Matt Johnson, pendlare:

– I think the police looks a little bit annoyed, to be standing out there in the cold in the wind. I don´t think thats why they signed up to be police, in order to do bordercontrols. Oh I think we try to have fun with it dont we? Everyday we give a grade to the guard at the border, and we think that some of them are really good at their job and some of them really have no idea how to check these documents.

Nawar Dalila, pendlare:

– We score them.

Sverige vill hålla gränserna. Men ansvaret för att bemanna  gränserna mellan Danmark och Sverige ligger  idag helt på Polisregion Syd. Vilket innebär att de nu får klara sig med mindre resurser för annan brottsbekämpning.

Patric Heimbrand, polisområdeschef nordvästra Skåne:

– Vi har vågar jag påstå överkompetenta medarbetare som står nere vid gränsen. Som  är specialister inom andra områden. Vi har tvingats kommendera även äldre poliser och det är alltifrån avancerade spanare till erfarna utredare och förutom att det skapar en frustration hos dem så skapar det ju ett hål efter dem här hemma på hemmaplan. Vi hade behövt deras kompetens i det de kan som bäst.

Stefan Sintéus, polisområdeschef Malmö:

– Ja, det är ju bekymmersamt att behöva rikta om resursen. Och vi, det har varit kännbart för oss. Helt klart.

Lena Sundström, reporter:

– Hur är utredningsläget?

– Utredningsläget är ju ansträngt, de ärendena vi har karaktäriseras av grovt våld, dödligt våld. Under 2016 har vi hanterat eller hanterar 15 stycken mord. Och ett 80-tal mordförsök, och de här konstellationerna som sysslar med den typen av kriminalitet de är ju verkligen våldsaktiva nu. Och det blev ett bekymmerslöst läge helt enkelt.

Ola Sjöstrand, chefsåklagare Malmö:

– Vi har väldigt väldigt många gamla ärenden som har legat länge som man inte alls har i Stockholm och Göteborg. Ärenden som lagts åt sidan för att man inte hunnit med dem helt enkelt.

Statistik från åklagarkammaren visar att situationen är mycket svårare i Malmö än i de andra storstäderna.

– Alltså en förundersökning får inte ligga orörd, man måste göra något med en förundersökning på några månader, två, tre månader, annars drivs den inte på tillräckligt skyndsamt och när jag kom in i spelet så har ärendet legat dött utan utredningsåtgärder i över ett år. Så det är ju.

Lena Sundström, reporter: 

– Och det gäller även grov brottslighet?

Ola Sjöstrand, chefsåklagare Malmö:

– Ja det gäller även grov brottslighet. Det finns ju en avskräckande effekt också på att ha folk på bron, som säkert inte är helt fel såklart. Du åker inte med narkotika på bron för det står en gubbe och kollar. Och om det kommer in mindre vapen och sådär. Men det är väl inte den känslan vi har att det har kommit in mindre vapen och mindre narkotika.  Det är inte den känslan vi har.

Polis:

– Hit bort ska vi.

Lena Sundström, reporter:

– Ja!

Mathias Lööw, Chef Fokusgruppen Helsingborg:

– Vi fixar ju den här omedelbara 112-verksamheten både utredningsmässigt och utryckningsmässigt. Men det långsiktiga brottsförebyggande verksamheten det är ju det som får stryka på foten. Det är ju narkotika, vapen, vi ser hur det ser ut i Malmö idag och det vill jag hävda är en konsekvens att vi inte har jobbat långsiktigt brottsförebyggande med störning mot de konstellationerna.

– Jag skall be dig att gå bort så länge du stör kontrollen. Jättebra tack.

Lena Sundström, reporter:

– De har gjort något beslag. De vet väl inte riktigt vad det är än. Men det är något i en handske. Så. Någon plasthandske.

Mathias Lööw, chef Fokusgruppen Helsingborg:

– Det som händer nu är att vi upp där så nu kommer vi hålla ett förhör och göra det klart här på plats så det blir bra. Så får vi se sen vi kan titta på beslaget och se vad det blir.

– Killar, ni får flytta…

Patric Heimbrand, polisområdeschef nordvästra Skåne:

– Tittar man på vårt polisområde och den belastningen som vi bär för att kunna ha de här gränskontrollerna. Så är det väldigt negativt vågar jag påstå. Det påverkar vår förmåga till det brottsförebyggande arbetet jättemycket. Och det är svårt att mäta, det kommer vi först se om några år. Men kan vi inte vara där på torgen och fånga upp ungdomarna, kan vi inte vara där och jaga de som säljer narkotika bland annat då, så kommer det att få långsiktiga effekter.

Lena Sundström, reporter:

– Det här är vad ni hittade eller?

Man:

– Kniv. Som är lätt att fälla upp. Marijuana. Där.

– Just det.

– Säljbitar.

– Ah de har det inte för eget bruk tror ni?

– Eh troligvis men det är, oftast har man lite för att sälja också för att finansiera sitt eget bruk.

Ola Sjöstrand, chefsåklagare Malmö:

– Jag tror nog alla här känner på något sätt att det är långt till Stockholm. Så är det ju. Vi är 60-65 mil men det är nog ännu längre på andra sätt till Stockholm. Det är självklart att vi får sköta oss själva här nere och man kanske inte har den förståelsen för problemen givetvis.

Lena Sundström, reporter:

– Jag har spanat mot den där pricken, o att jag nojar att det skall vara Kustbevakningen men då tänker jag att jag inbillar mig, men nu ser jag att det är en båt, och den verkar köra hitåt. O den verkar ganska snabbgående, kan du se om den rör sig eller om den...

Åke Wehrling, fotograf:

– Ja den är på väg hitåt.

Lena Sundström, reporter:

– Skall jag kolla med honom vad det är för något?

båtföraren:

– Jag satt faktiskt också och kikade. Men tror inte det är ingen svensk. Det är en dansk båt…

– Ah fantastiskt.

– Så kan man se var den har seglat, man  kan se var den har seglat de sista timmarna.

Med tanke på de enorma risker som det innebär att ta sig till Europa från ett land som Syrien, känns en båttur eller en bilfärd under en filt som en risk man skulle vara beredd att ta.

Åke Wehrling, fotograf:

– Nu är vi i Sverige Lena.

– Åh fy fan vad skönt. När du sa de kommer kolla oss trodde jag att de skulle söka igenom bilen.

– Nej, nej.

– Kan i alla fall sträcka ut benen lite, jag känner jag ligger i konstig…

Att ta sig in  till Sverige , gömd i en bil, var inga problem. Frågan är hur det är med sjövägen?

– Jag tycker faktiskt jag ser svenska sidan. Det kan vara en sån här synvilla, haha, men jag skall se….jag tycker definitivt jag ser kustlinje, kan det gå så fort….

Kommer man sjövägen finns det betydligt fler vägar in till Sverige, än den som går över bron. Att införa en gränskontroll kan ju låta rimligt, till och med nödvändigt. Men hur skall det gå till i praktiken?

Lena Sundström, reporter: 

– Är det här Sverige?

Förbipasserande par:

– Ja det är det. Ålabodarna.

Är man redo att ta risken att åka fast, är bil och båt en väg in från Danmark över till Sverige. Till min förvåning upptäcker jag att jag också, utan problem kan bli avsläppt från en bil vid brofästet, för att sedan promenera över en kulle och rakt in i ett villa kvarter – utan att bli stoppad eller visa id-handlingar. För den som inte vill promenera, finns det dessutom ett ännu enklare och ofarligare sätt att ta sig från Danmark till Sverige utan att visa id. Det är fortfarande fullt möjligt att flyga från Danmark till Stockholm eller Göteborg utan att visa pass eller id. På regeringens hemsida hittar den uppmärksamme förklaringen. Flygbolagen har inget ansvar att kolla id eller pass, till skillnad från andra transportörer.

“Lagen omfattar tåg- och bussförbindelser samt resor med passagerarfartyg från utlandet till Sverige.”

Därför görs inga id kontroller på flygen.

Mathias Lööw, chef Fokusgruppen Helsingborg:

– Jag vet inte om alla är riktigt helt på det klara med att vi har ingen stängd gräns. För det har ju använts flitigt, att vi har en helt stängd gräns. Men det är det ju inte. Utan det är en partiell gränskontroll.

Michael Sundström, gruppchef gränskontrollen:

– Det är ju en partiell kontroll vi bedriver. Vi kommer aldrig kommer kontrollera samtliga.

– Om vi tar just ikväll hur ser bemanningen ut just i kväll?

– På Lernacken är vi en 10-12 personer och på Hyllie station är vi något färre ikväll, på övriga kontrollplatser Trelleborg Helsingborg Malmö hamn så har vi ingen bemanning just nu.

– Är det vanligt att man får göra den slags prioriteringar?

– Ja det är vanligt förekommande.

Riksrevisionens granskning av id och gränskontrollerna i Syd har visat att gränskontrollerna i huvudsak närmast är summariska och att moment som ingår i en normal gränskontroll saknas. Endast uppenbart falska dokument upptäcks. Exakt hur många som lyckas ta sig in vet man inte.

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker Migrationsverket:

– I praktiken har vi kanske 300 asylsökande i veckan som är det vi kallar för nyinresta. Det vill säga de som inte har befunnit sig i Sverige sedan innan. Och de kommer ju i alla fall. Det är inte så att det inte går att ta sig till Sverige.

Det går uppenbarligen att ta sig in i landet som asylsökande idag  trots id och gränskontroller.  Samtidigt har kontrollerna konsekvenser för skåningarnas benägenhet att pendla över till den danska sidan, och för polisens resurser att hantera brottsligheten på hemmaplan.

Frågan är vad som skulle hända om kontrollerna försvann helt. Om vi skulle hamna på nivåerna som var 2015?

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker Migrationsverket:

–  Nej, vi skulle inte få tillbaka de siffrorna som var 2015. Det finns ingen som tror på det. Det tror inte jag heller. Däremot skulle vi få fler asylsökande i Sverige om vi lyfte på gräns och id kontrollerna. Det är jag helt övertygad om. Däremot skulle vi inte komma upp alls i de siffror som vi hade 2015. Det är en helt annan situation just nu.

Det är svårt att veta exakt hur stor ökningen skulle bli. Men i Migrationsverkets prognos för 2017 räknar man med att id och gränskontrollerna finns kvar fram tills november i år. Då hamnar man på 31.000 asylsökande. I prognosen för 2018 räknar man utifrån att gränskontrollerna och idkontrollerna har försvunnit. Då hamnar man på 35 000 asylsökande under året. Alltså en ökning med 4 000 personer per år.

Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker Migrationsverket:

– Det blir en ökning men det blir ingen jätteökning, mer precis än så har jag svårt att vara.

Daniel Persson, utvecklingschef Region Skåne:

– Jag tycker det är ledsamt att läsa i tidningen om, från den enskilda individen som säger “jag orkar inte mer nu. Jag har jobbat i 15 år i Danmark men jag klarar inte av det längre så jag säger upp mig.” Då känns det tufft.

Ture Ertmann, pendlare:

– Ja vi har funderat på att flytta till Danmark, men nu har vi bott 5 år i Malmö och vi gillar faktiskt Malmö. Och vi har en dotter som pratar svenska, min fru pratar ju också svenska, så det är inte bra så lige att flytta Danmark men vi kommer närmare ett beslut att flytta. Tyvärr.

Lena Sundström, reporter:

– So what about your wife have she been able to get any answers from her jobbapplication?

Nawar Dalila, pendlare:

– Yapp she got answers. But from Copenhagen. ...but not Sweden nothing.

Have you talked about moving to Denmark...you and your wif?e?

– I am not allowed. So I have only a work permit, depending on my residence permit in Sweden.

Ture Ertmann, pendlare:

– Vi har mistet något här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.