Eftersom Sverige inte använder termen ras finns det ingen statistik eller diskrimineringsdata över vem som definierar sig som svart. Och det är omöjligt att säga om personer på grund av sin hudfärg blir mer eller mindre diskriminerade idag, än för tio år sedan.

Det är väldigt konstigt att använda etnicitet när det finns etablerade begrepp, menar Eva Schömer, professor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet och docent i rättssociologi vid Lunds universitet.

– Etnisk diskriminering är en problematisk term. I EU-rätten pratar man om rasdiskriminering, det gör man även i USA.

Svarta i underläge i Storbritannien

Storbritannien har nyligen gjort en undersökning över rasdiskrimineringen i landet. Rapporten släpptes i oktober.

– Resultatet var chockerande. Man hamnade i underläge när det gäller skola, vård, boende, rättssystem. Ja, inom alla områden av samhället inverkade hudfärgen negativt. Och om man inte granskar det, blottlägger det, då kan man inte åtgärda det, säger Simon Woolley till Uppdrag granskning.

Han är vd på Operation Black Vote och före detta kommissionär för mänskliga rättigheter.

Tror du att det är likadant i Sverige?

– Det är jag övertygad om. Det är likadant över hela Europa och i USA. Varför skulle Sverige vara undantaget?

Stoppas fem gånger oftare

Victor Olisa är polisöverindendent vid Metropolitan police vid Scotland Yard. Han har svårt att tänka sig att polisen skulle klara sitt arbete mot diskriminering, om de inte hade tillgång till den slags data som man har tillgång till i Storbritannien.

– Svarta blir stoppade fem gånger oftare än vita. När man ser de siffrorna undrar man såklart varför det är sån skillnad. Då studerar man orsakerna. Vi gick igenom en hel rad förklaringar: Berodde det på tidpunkten, var det fler svarta ute när det var poliskontroller? Men vi hittade ingen förklaring som var tillräckligt övertygande.

Bedömningssvårigheter

Sverige har fått kritik från Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) och FN:s kommitté för medborgerliga och politiska rättigheter som konstaterar ”att ordet ras har tagits bort i den nya diskrimineringslagen och i regeringsformen, vilket kan leda till svårigheter att bedöma och behandla anmälningar om rasdiskriminering och därmed förhindra möjlighet till rättslig prövning.”

Riksdag och regering har genom åren i olika sammanhang uttalat att man inte bör använda ordet ras om människor i författningar, eftersom det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i raser. Begreppet har fasats ur regeringsformen och diskrimineringslagen i Sverige.

– Rasismen vill vi bekämpa, och i rasismen är grunden att det finns olika mänskliga raser. Då ska inte en lagstiftning innehålla ordet ras, när vi faktiskt menar att det finns inte olika raser, sa dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (FP) i Rapport inför en utredning om rasbegreppet i lagen 2014.  

Om termen ska bort ur samtliga svenska lagar är inte avgjort. 

Uppdrag granskning har sökt justitieminister Morgan Johansson (S), men fått svaret att han inte har möjlighet att kommentera. 

Uppdrag gransknings reportage Afrofobi sändes klockan 20 i SVT1 och SVT Play onsdagen den 29 november 2017.