Även om Grekland får det nya stödpaketet på 130 miljarder euro den närmaste månaden kommer risken för en statsbankrutt att finnas kvar.

Att euroländernas finansministrar igår sa att det inte räcker med det sparpaket regeringen i Aten enats om - det visar hur stor misstron idag är från övriga euroländer mot Greklands politiker.

De övriga finansministrarna i eurozonen är trötta på att grekiska ministrar alltför många gånger suttit på EU-möten och lovat sparåtgärder som inte genomförts.

Kräver parlamentsbeslut
Därför kräver övriga euroländers finansministrar ytterligare sparåtgärder. De vill dessutom se ett bindande parlamentsbeslut om hela paketet.

Därutöver vill man ha klara löften från de stora grekiska partierna att stå fast vid sparåtagandena även under den kommande valrörelsen, då grekiska politiker ska förklara och vinna stöd från väljarna.

Kanske kan euroländernas finansministrar då tillstyrka det andra stödpaketet till Grekland på 130 miljarder euro redan nästa vecka.

Nya prövningar
Men ytterligare prövningar väntar, eftersom lånen till Grekland ska godkännas av varje euroland och i Tyskland är det den kritiska förbundsdagen som ska rösta.

Så vi har att vänta oss flera politiska prövningstillfällen innan Grekland kan få det stödpaket som krävs före den 20 mars, då grekiska staten har stora utlandslån som måste betalas.

Verkligt förmynderi
Misstron mot grekisk politik och administration är så stor att det kan bli så att det nya stödlånet sätts in på ett spärrat konto, som enbart används för att betala Greklands utländska lån och inte kan användas för andra utgifter.

Det vore verkligt förmynderi och ett sätt från långivarna att försäkra sig om att deras pengar går till att betala tillbaka lånen i bland annat tyska och franska banker.

Grekland måste under närmaste dagarna inte bara få ett nytt stödpaket från euroländerna och IMF. Grekland måste också komma överens med banker och långivare om att skriva ned lån.

Och Europeiska centralbanken måste bestämma sig för om den är beredd att skriva ned en del av sina lån till Grekland.

Mycket måste komma på plats för att den akuta krisen ska undvikas under våren.

Krisen kan fördjupas
Det värsta är att alla sparåtgärder och åtstramningar i Grekland kan leda till att krisen där fördjupas och skatteintäkterna minskar.

Flera ekonomer talar om att Grekland kommer att ställas inför en statsbankrutt och utträde ur euron. Det skulle få svåra följder för grekerna och grekisk ekonomi.

Kanske spelar övriga euroländer nu för att vinna tid. Det finns beredskap att hjälpa Grekland med ett andra stödpaket.

Skydda övriga Europa
Under tiden hinner euroländerna bygga upp sina stora permanenta räddningsfond ESM.

Om Grekland senare i år skulle tvingas i konkurs ska det finnas pengar i räddningsfonden för att stödja Portugal, Spanien och Italien och stötta europeiska banker, så att en grekisk bankrutt inte får följdverkningar och förlamar hela Europas ekonomi.

Men just nu handlar det om Grekland under den närmaste månaden kan bli överens med sina långivare om akuta stödinsatser.

Rolf Fredriksson
rolf.fredriksson@svt.se