I måndags gästade författaren Jan Guillou Gomorron Sverige där han pratade om sin nya roman ”Att inte vilja se” och diskuterade hur mycket svenskarna kände till om Förintelsen medan den pågick.
– Ett väldigt vanligt påstående är att särskilt borgerligheten visste minsann exakt vad som pågick i Nazityskland och i de länder som Nazityskland ockuperade. Nu vill jag nog påstå att det inte är sant. Man visste inte, sade Jan Guillou i måndags.
”Grova felaktigheter”
Intervjun väckte starka reaktioner bland flera journalister, historiker och forskare. Bland annat skrev författaren Elisabeth Åsbrink i en artikel på DN.se under tisdagskvällen att Guillou ”vräkte ur sig grova felaktigheter om vad man visste och inte visste om Förintelsen medan den pågick”.
En annan som reagerade på Jan Guillous uttalande är universitetslektorn Karin Kvist Geverts.
– Det som Jan Guillou säger i tv är inte sant. Vi vet i dag vad folk visste, och anledningen till att vi vet det är att vi har undersökt vad man kände till vid den tiden och vad som publicerades i tidningarna, säger hon.
Svarar på kritiken
Nu svarar Jan Guillou på kritiken. Han håller fast vid att svenskarna inte kände till lika mycket som man tror och pekar på att tidningarnas nyhetsrapportering om Förintelsen under kriget hamnade i notisformat längre bak i pappret.
– Det är stor skillnad på att i efterhand sitta och läsa ett antal notiser som man vet är sanna. Gör man som forskarna och lägger ihop alla notiserna och lägger fram dem på en gång ser det ut som en väldigt stor textmassa. Forskarna är de enda människorna i historien som har gjort detta. Levde man då är det en annan sak.
Deporteringen av norska judar
Karin Kvist Geverts håller med Jan Guillou om att nyhetsrapporteringen kunde hamna på notisnivå, men nämner deportationen av de norska judarna 1942 som ett klart exempel på att det som svensk inte gick att undvika Förintelsen.
– Det får väldigt mycket uppmärksamhet i svensk press. Det sker inte på notissidor. Dessutom finns det en opinionsundersökning som publicerades på årets sista dag i Dagens Nyheter där man har frågat svenska folket vilken händelse som de blev mest upprörda över under 1942. Det som kom allra först var deportationen av de norska judarna, säger hon.