Halva USA kan utse sin presidentkandidat – Kanske klarnar det efter supertisdagen
Kanske är vi klokare på morgonen (eller förmiddagen) den 6 februari. Kanske vet vi vem som ska bli demokraternas och republikanernas toppkandidat i presidentvalet. Kanske. Eller kanske inte.
Publicerad
Just nu verkar det som om vi är närmare klarheten när det gäller republikanerna. Tidigare har förvirringen varit stor hos dem, men nu tycks valet stå mellan John McCain och Mitt Romney.
Tredjemannen Huckabee räknar ingen med eftersom han saknar kampanjpengar. (Men i dessa val kan allt hända, så man ska inte vara alltför säker.)
Klarare valsystem
Republikanerna har ett klarare valsystem än demokraterna. Det gör att det kan bli lättare.
Republikanerna tillämpar principen "winner takes all", dvs. den som får flest röster vinner alla de delegater som ska skickas till partikonventet för att slutgiltigt besluta om partiets kandidat.
Hos demokraterna fördelas antalet delegater proportionellt, dvs om den som "vinner" delstaten får 40 procent och tvåan får 30, får dessa två 40 respektive 30 procent av rösterna.
Demokraterna segar sig fram
På det sättet segar sig det demokratiska primärvalet fram, bit för bit. Medan det finns chanser för de republikanska kandidaterna att ta för sig stora bitar i taget.
På den republikanska sidan ser det just nu ut som om det vore 71-årige vietnamveteranen John McCain som är huvudfavoriten. I somras var han också tippad som vinnare, sedan föll hans kampanj ihop för att nu ha kommit tillbaka. Många ser honom som en trygghetsfaktor i krigstider.
Ekonomin har blivit den viktigaste frågan och egentligen är Romney specialisten på detta; han räddade OS i Salt Lake City från kollaps t. ex. Men McCains personlighet tycks vinna plus misstänksamheten mot Romneys religion. Han är mormon, men försöker vinna den kristna högern.
Enligt de sju största opinionsmätningarna har han i genomsnitt nästan 19 procents försprång före Mitt Romney.
Vi får se hur det blev på onsdag.
Oklart hos demokraterna
På den demokratiska sidan är det jämnare - och därmed oklarare. Mätningar som rör hela USA ger i regel Hillary Clinton ledningen.
Andra ger Clinton en viss ledning, men det är inte som i fjol med ett tvåsiffrigt försprång. TV-bolaget CBS säger dock att det är jämnt, 41 procent, mellan dem.
Men samma CBS-mätning säger att i supertisdagens stater _ det är 22 på den demokratiska sidan och 21 på den reublikanska _ leder Clinton med 49 mot 31 procent. Men osäkerheten är ändå stor. Många har inte bestämt sig.
Clinton verkar klara sig bäst bland vita, bland kvinnor och dem med latinamerikansk bakgrund samt äldre. Även bland arbetare har hon goda siffror. Obama har starkt stöd bland yngre och bland svarta.
Även här är man frestad att säga: Vi får se på onsdag.
"Förloraren" vinner också...
En sak är i alla fall säker. Ju jämnare det blir mellan de två, desto längre tid kan det ta innan sikten klarnar: Även om den ena skulle "vinna" i betydelsen få flest röster, vinner även "förloraren" ett antal delegater som hon/han kan skicka till konventet.
Det är ingen tvekan om att Clinton tagit många smällar på sistone. I en opinionsmätning (CNN) hamnade hon lägst när det gällde om kandidaten bryr sig om vanliga människors villkor.
Kändisar för Obama
En rad prominenta personer har dessutom uttalat sig för Obama: Demoktaternas grand old man Ted Kennedy, den republikanske Kalifornien-guvernören Schwarzeneggers fru Maria Shriver (som själv är en Kennedy) och TV-stjärnan Oprah Winfrey.
Det finns många som ställer frågan om Bill Clintons medverkan i hennes valrörelse i själva verket varit en black om foten. Han understryker att det är det gamla parti-etablissemanget som är ute och värvar röster, medan Obama på det sättet tillåts stå för det nya.
Som sagt: På onsdag har - kanske - sikten klarnat.
Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, Rapport/SVT