Vad händer i din hjärna när du hör ordet ”katt”?

Går det att se exakt var i hjärnan som detta enkla ord omvandlas till att skapa en bild av en katt, en känsla av en katt och till och med ljudet av en katt?

Kartlagt hjärnan

Forskare har länge letat efter sätt att kunna avkoda våra tankar. Det är en mycket komplex väv av nervtrådar att reda ut.

Men nu har ett forskarteam vid Berkely-universitetet i Kalifornien tagit ett viktigt steg genom att ta fram en slags karta över de exakta platser som behandlar olika ord.

I studien lät man sju personer lyssna på samma radiosändning under två timmar. Aktiviteten i hjärnbarken mättes och analyserades sedan för de olika exakta tillfällen de hört en mängd olika ord.

På det sättet kunde man identifiera vilka specifika platser i hjärnbarken som var involverade för olika ord.

Lika hos de flesta

Man delade även upp orden i större grupper, och kunde se vilka områden som hanterar det som handlar om syn, beröring, tid, något abstrakt, våldsamt, känslomässigt eller socialt.

Genom att jämföra deltagarnas resultat kunde forskarna konstatera att det såg väldigt lika ut. Samma ord aktiverade alltså samma delar av hjärnan hos de flesta av deltagarna. Det tyder på att vår hjärna hanterar olika ord på samma ställen.

Så vad händer då rent konkret? Jo, om man hör ordet ”katt” till exempel, så aktiveras flera olika delar av hjärnan – men det är ungefär samma ställen som aktiveras hos de flesta människor.

Minnesbilden av en katt är kopplad till delar av synbarken, ljudet av hur en katt låter är kopplat till hörselbarken, och hur den känns är kopplats till den sensoriska hjärnbarken. För att vi ska kunna skapa en konkret bild av en katt, så måste alla dessa områden samverka. Men det forskarna kunnat se är alltså exakt vilka dessa områden är.

Även abstrakta ord

Men i studien har man även tagit med mer abstrakta ord som ”ensam” och ”ovanför”, och trots det ser hjärnaktiviteten likartad ut hos de olika deltagarna. 

Eftersom studien är så liten, krävs det mer forskning för att se om det kan finnas individuella skillnader, men forskarna bakom studien menar att det är ett steg på vägen för att kunna ”läsa tankar”. Per Alm, universitetslektor vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet  vill dock tona ner det:

– Även om resultaten stämmer kommer man bara kunna se vilken kategori av ord man tänker på, inte något mer detaljerat. Men för personer som är totalförlamade, med så kallat ”locked-in syndrome”, kan det på sikt ge bättre möjligheter att kunna få svar på frågor.

Han ser dock studien som ett viktigt steg:

– Ju mer man förstår om hur hjärnbarken fungerar, desto mer kan man göra för att förbättra möjligheten för människor som har problem med tal och språk.