Natten till söndagen hände något anmärkningsvärt. Av de studentprotester som skakat Hong Kong den senaste veckan blev det nu något av en folkrörelse. Det berodde på att en annan demokratirörelse, Occupy Central, anslöt sig till studenterna. ”Central” är ett namn för affärs- och finansdistriktet i Hongkong.

På söndagen kom också rapporter om att ”normala” medborgare började stödja studenternas demonstration.

Begränsa skadeverkningarna

Det är inte så att hela Hongkong demonstrerar för frihet och mot Peking. Men detta är de värsta protesterna i Kina sedan 1989 då en demokratirörelse brutalt slogs ned på Den himmelska fridens torg, Tiananmen.

Vad som skulle hända om ledningen i Peking verkligen griper till omfattande våld, som 1989, vågar nog ingen tänka på. Utvecklingen av protesterna i Hongkong kan skaka hela världen.

Än så länge verkar det som om kinesiska massmedier utanför Hongkong har gett mycket liten uppmärksamhet åt Hongkong-protesterna. På sociala medier har alla omnämnanden av protesterna i Hongkong tagits bort.

Det kan man tolka som att ledningen i Peking försöker begränsa skadeverkningarna till Hongkong. Hongkongs styresman har dessutom dementerat ihärdiga rykten om att Hongkongs ledning bett den kinesiska folkarmén om hjälp.

Hur reagerar Peking?

Peking är åtminstone på papperet den mäktige, demonstranterna i Hongkong är de svaga, för Peking har vapnen. Frågan är alltså hur Peking reagerar. Det beror alltså på om Peking anser att detta är en lokal protest eller om den kan sprida sig till resten av landet. På det har vi inget svar än.

I Hongkong märker man att storföretagare, de rikaste, stödjer Peking, inte protesterna. I själva verket kan man säga att detta kan ses som en kamp mellan de privilegierade och de övriga i Hongkong.

Missnöjet och protesterna härrör från det löfte som det kommunistiska Kina gav 1997 när den brittiska kronkolonin Hongkong överfördes till Kina men med speciellt styre. Man talade om ”ett land – två system”.

Mer frihet i Hongkong

Det har alltså funnits mer frihet i Hongkong än i övriga Kina. Kontakterna västerut har varit mera öppna. Och med allt det har de protesterande studenter vuxit upp.

Pekings löfte 1997 var att i valen 2017 skulle det hållas fria och allmänna av Hongkongs högste styresman. Så har det inte blivit, det ges ingen möjlighet att välja mellan fritt nominerade kandidater.

En Peking-tillsatt nomineringsnämnd ska istället bestämma vilka kandidater Hongkong-borna har att välja mellan. Det är alltså ett brott mot löftet för snart tjugo år sedan.

Men studenternas protest mot Pekings svek i valfrågan kan nog redan sägas ha utvidgats till ett allmänt missnöje.

Det är inte bara är en protest i en demokratisk principfråga. Det är också en protest mot ett dåligt styre, där studenter och många i medelklassen känner sig svikna.

Pekings nickedockor

Nu har Hongkongs regering förklarat sig beredd att förhandla om valreformen. Men problemet är att de demonstrerandes krav är mycket konkret: Vi vill välja fritt. Det är inte troligt att Peking kan godkänna en sådan revolution.

Det är Peking som tillsatt dem som ska styra. Och de har känt sig mer lojala med det centrala styret i Peking än med sina egna medborgare. De styrande har varit Pekings nickedockor.

Nu hörs klagomål på hur Hongkongs förvaltning blivit ineffektiv på grund av korruption och svågerpolitik. Det är pamparna som styrt över folkets huvud.

Många i Hongkong anser att den ekonomiska och sociala situationen har ändrats. Klyftorna i samhället har ökat, och det kan dessa studenter, som vuxit upp i en för kinesiska förhållanden liberal tradition, inte gå med på.

Klamrat sig fast

Problemet är alltså att ledningen i Peking har klamrat sig fast vid principen om ofria val även i Hongkong. Ledningen i Peking kan reagera med att lova att förbättra Hongkongs styrelse och förvaltning.

Frågan är dock om det räcker för demonstranterna. De har fria val som en central fråga i sina protester.

Men frågan är också hur långt Peking kan gå just i Hongkong som är ett viktigt finanscentrum för världens banker. Att polisens styrkor på måndagsförmiddagen svensk tid dragits tillbaka kan vara ett tecken på att Peking inte vågar bruka våld för att slå ner protesten.

Å andra sidan vägra något tusental demonstranter att ge upp. Hongkongs ledning varnar för att man tänker vidta lämpliga åtgärder mot alla olagliga aktioner. Det bådar inte gott.

Frågan är nu om missnöjet i Hongkong motsvaras av ett liknande missnöje i resten av Kina, där också klyftorna har ökat och där en rad pampar varit inblandade i korruption på hög nivå.