Hur EU ska vinna mot terrorismen

Erika Bjerström lyssnar till splittrade synpunkter på ett seminarium

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

"EU har en shoppinglista på 150 punkter för att komma tillrätta med terrorhotet. Men det räcker inte, det behövs en strategi".

"Medan USA för ett KRIG mot terrorismen, så KÄMPAR EU mot terrorn. Terrorister ska inte behandlas som soldater, det höjer deras status, terrorism är en form av brottslighet och ska behandlas därefter."

"We are not fighting islam, we are fighting islamofascism".

"Terrorismen är inte det främsta hotet, det är miljöförstöringen. Sen 2002 har 800 personer dött i 18 terrorattacker i 11 länder, det är, om ni ursäktar, inte så många".

"Det finns nu risk att vi bekämpar terrorismen på bekostnad av våra egna demokratier - anhållan utan rättegång i 90 dagar är oacceptabelt".

Debatten är i full gång. Stämningen är spänd. Platsen: ett bibliotek mitt emot Westminister i London. 200 personer har samlats för att lyssna på ett seminarium, "EU and counter terrorism", anordnat av den inflytelserika tankesmedjan CER (Center for European Reform).

Blandad publik när terror diskuteras
Intresset för ämnet är stort, i salen samsas militanta muslimer från Afrika, ambassadörer från bl.a Bulgarien, Serbien, Kina, Ryssland, Sverige, Grekland och USA, människorättsaktivister, akademiker, politiker och journalister och den vanliga gruppen av sk "eurocrats", Bryssels tjänstemän som cirkulerar runt i Europa.
Hugo Brady och Daniel Keohane från tankesmedjan CER slog fast att al-Qaida är det farligaste internationella nätverket någonsin, att de predikar massdöd och uppmanar muslimer att döda amerikaner och deras allierade närhelst det är möjligt, och att det är en föränderligt nätverk som tar på sig ansvar för attacker över hela världen.
Britterna skärper positionerna
Under det brittiska ordförandeskapet i EU har premiärminister Tony Blair lovat att flytta fram EU:s positioner när det gäller EU:s gemensamma kamp mot terrorismen.

Charles Clark, brittisk inrikesminister sitter i panelen. Han får just nu hård kritik på hemmaplan för det nya anti-terrorförslaget i Storbritannien. Enligt det ska en person kunna sitta anhållen upp till 90 dagar utan rättegång! Idag gäller 14 dagar.

-Som demokrat är man idag skyldig att stå upp emot vad som håller på att utveckla oss till totalitära stater. Vi håller på att förlora vår egen värdighet och urholkar mänskliga rättigheter i kampen mot terrorismen, sa Shami Chakrabarti från människorättsorganisationen Liberty.

"Terroristerna skickliga på PR"
Hon menade att USA:s tal om "krig mot terrorismen" legitimerar bruket av arméer på bägge sidor. Hon berättade om hur skickliga PR-makare terroristerna är och att de ofta använder begrepp i sina videoinspelningar om att vara "krigare".

Hon menade också att mänskliga rättigheter måste upprätthållas i jakten på terrorister eftersom man annars kan hamna i en ond cirkel där terrorister också drivs av hämndbegär eftersom deras "muslimska bröder" sitter fängslade utan rättegång.
14-åringar rekryteras i Frankrike
Den franske UD-diplomaten Philippe Errera berättade att terrorcellerna numera är lösligt sammanfogade i nätverk som hela tiden förändras. Förr kände franska underrättelsetjänsten till nästan samtliga personer som rörde sig på franskt territorium, de fransmän som t.ex. fängslats på Guantanamo Bay var samtliga redan kända. Idag rekryteras terrorister så unga som 14 år direkt från Paris, Lyons och Marseilles förorter och skickas till Irak där de utbildas.

Inrikesminister Clark försvarade EU:s insatser och menade att det ändå fanns början på en strategi.

-Vi har en gemensam "EU arrest warrant", nyligen anhöll italiensk polis en person till Storbritannien. Vi har en terrorsamordnare. Och glöm inte att EU blivit en magnet för länder som vill bli medlemmar och därmed undergår en demokratisk process för att kavla in t. ex. Turkiet. Det starkaste vapnet mot terrorism är en bättre rustad demokrati, sade han.

"EU har inte gjort tillräckligt"
Men Charles Clark erkände också att EU inte gjort tillräckligt och trodde att det franska och holländska nejet i folkomröstningarna delvis beror på att medborgarna inte tycker att EU klarar av att hantera de viktigaste hoten - som terrorismen.

Han berörde aldrig den växande kritiken mot EU:s planer på att lagra all data från telekommunikation, registrera flygpassagerare, utvidgad användning av videokameror. Han påpekade istället att bruket av CVTV kameror i Londons tunnelbana var avgörande för att man lyckats hitta fler av de ansvariga för terrordåden i London i juli.
Osagt om fattigdomen som grogrund
Men under de tre timmarna som debatten i biblioteket pågick var det ingen som berörde behovet av att titta på terrorismens grogrund - som fattigdom i mellanöstern.

Istället menade alla att Usama Bin Laden är en politisk opportunist vars ideologi kallades "islamofascism", en ideologi som vacklar. Först motiverar Bin Laden nämligen sitt "heliga krig" med att han ville hämnas Somalia, för att sedan växla och tala för palestinierna.
Svåra frågor utan svar
Många svåra frågor blev hängande i luften. Som vad målet med EU:s kamp mot terrorismen är. Är det att skydda medborgarnas säkerhet? Eller är det mer än så, att också exportera europeiska värderingar om fred, demokrati och välstånd till de drygt 80 länder som söderut ända till Botswana och österut mot Kazakhstan nu kallas "cirkeln av EU vänner".

Mot slutet av dagen ställer sig en diplomat från USA:s ambassad i London upp. Han har stillatigande lyssnat till en samfälld kritik hur USA hanterar terrorismen, övergreppen mot fångarna på Guantanamo Bay m.m.

-Så många förolämpningar, så lite tid..., inleder han spetsigt, men istället för ett långt försvararstal frågar han människorättsaktivisten i panelen hur hon skulle hanterat de tillfångatagna från Afghanistan. Svaret kommer omedelbart.

-De måste få en rättegång. USA måste erkänna den internationella Haagtribunalen. Där ska världssamfundet ställa brottslingar tillrätta som brutit mot FN:s konventioner.
Han svarade inte utan satte sig bara ner.

Erika Bjerström
SVT:s korrespondent i Bryssel