Peter Rawet, ekonomikommentator SVT Foto: SVT

Ingen röd prislapp – när kommunistkinas Alibaba börsnoteras

Uppdaterad
Publicerad

Man brukar säga att allt i USA är stort – men det var förr det. För vad skall man då säga om när fenomen blir kinesiska – jättestort – räcker knappast. Med 279 miljoner köpare och 8,5 miljoner säljare på bolagets handelsplatser per år blir allt stort – jättestort. Börsnoteringen blir den största för något it-företag.

Den blir till och med större än när den sociala mötesplatsen, amerikanska Facebook, börsnoterades. Därefter kan Alibaba bli det nionde största it-företaget i världen, sett till marknadsvärde. En lista som toppas av amerikanska Apple – än så länge.

Var hamnar vinsterna?

Galet rika på börsnoteringen blir främst grundaren, kinesen Jack Ma, som äger nästan en tiondel av bolaget. Men också dem amerikanska portalen och söktjänsten, Yahoo, som äger en dryg femtedel av Alibaba. En oväntad revansch för en bedagad nätsuccé. Men eftersom vi talar om ett kinesiskt företag som är det alltid svårt att dra ett streck gentemot regimen också när det gäller var vinsterna i slutändan hamnar.

Vad har då skapat dessa enorma värden? Alibaba driver digitala marknadsplatser där säljare och köpare möts – som svenska Blocket – fast med betoning på nya produkter. Värdet på de affärer som gjordes på Alibabas olika marknadsplatser motsvarade förra året de konkurrerande digitala marknadsplatserna eBay och Amazon.com – tillsammans. Alibaba tjänar sina pengar på avgifter som handlarna betalar för att de ska få öppna sina ”affärer” på marknadsplatsen och för att också göra reklam för sina varor. Nittio procent av inkomsterna kommer från Kina så än så länge är Alibaba ett ”lokalt” företag.

Hotbilden mot företaget

Hotet mot Alibaba är att någon kopierar idén. En marknadsplats på nätet känns ju egentligen inte så unikt år 2014. Det behöver ju inte var någon konkurrent som börjar en verksamhet från noll, utan ett företag som redan har ett starkt varumärke på nätet i Kina. Men man kan ju fråga sig om en centralstyrd diktatur blåser bort sådana här stora värden genom fri konkurrens (de har ju redan idag någon form av tillstånd att bli ”snorrika”) – annat än om bolaget och dess ägare skulle utgöra ett hot mot regimen. Sådana exempel ha vi ju sett i Ryssland.

Andra hot är att mycket av de varor som säljs är ”fulkopior”. Alltså olagligt kopierade varor från väst. En notering i USA leder till att Alibaba kommer närmare ett västerländskt rättssystem, i alla fall när det gäller risken att stämmas för varumärkesintrång.

Samtidigt som affärsidén att driva digitala marknadsplatser växer (och kanske utmanas) så är Alibaba på väg in på nya marknader – betalningar. För nu är det bankerna som skall utmanas. Men redan har de likt andra nyrika redan staplat ”troféer”. Bolaget äger redan Kinas mest framgångsrika fotbollslag.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.