Sedan 1987 finns en belöning på 50 miljoner kronor till den som ger tipset som gör att mordet på Olof Palme kan klaras upp. Foto: TT

50 miljoner till den som avslöjar Palmemördaren

Uppdaterad
Publicerad

Den som kommer med ett avgörande tips om mordet på Olof Palme kan fortfarande, 30 år senare, räkna med en belöning på 50 miljoner kronor. Regeringen kommer att ta fram pengarna om det avgörande tipset lämnas in.

Mordet på Olof Palme fick den svenska polisen att ta till metoder man sällan använt sig av tidigare. Några dagar efter mordet gick polisen ut med en belöning för tips som kunde leda till att gärningsmannen greps.

Belöningar är ovanliga i sig. Och att ett beslut om tipspengar tas ända uppe på regeringsnivå hör verkligen till det ovanliga.

Palmemordet 30 år

Låg summa fick kritik

Den 4 mars 1986 utlystes den något blygsamma belöningssumman 500.000 kronor skattefritt.

Drygt ett år senare rapporterade TT om kritiker som ansåg att 500.000 kronor var för lite. Många hävdade att ingen skulle våga ta risken att ”tjalla” för ett så lågt belopp.

Det tog inte lång tid innan belöningen höjdes kraftigt till fem miljoner kronor.

Tiotusentals tips hade då strömmat in till Palmegruppen, men inget hade lett till ett gripande.

Rekordhög belöning

12 november 1987 kom nästa nyhet. Regeringen hade tagit beslut om en ny rekordhög belöningssumma.

50 miljoner kronor fick användas som belöning ”till den eller dem som lämnar sådana upplysningar till polisen att mordet på statsminister Olof Palme kan klaras upp” stod det i regeringens beslut.

Regeringen såg till att nyheten publicerades i internationella tidningar på franska, spanska och engelska. Tipsaren utlovades total anonymitet. Pengarna skulle kunna betalas ut både i Sverige och utomlands.

Summan skulle tas från budgeten för förundersökningar och avsåg budgetåret 1987/1988. Det är fortfarande den största belöningssumman någonsin i Sverige.

I statsbudgeten för året 1988/1989 står det att ett likadant beslut kan tas ”vid behov”.

Många lycksökare

Hundratals personer har gjort anspråk på pengarna genom åren. Många har varit ”internationella skojare” som först begär belöningen och sedan är beredda att lämna tips, berättade Palmegruppen för TT i en artikel 1991.

Det har också funnits privata pengar i potten. I december 1987 skrev författaren Jan Guillou ett öppet brev direkt till mördaren där Guillou erbjöd 25 miljoner kronor kontant. Tanken var att mördaren skulle ange sig till Guillou, som i sin tur skulle ta hand om de 50 miljonerna i belöning. Guillou skulle sedan få publicistisk ensamrätt och copywright på mördarens historia. Men ingen nappade.

Pengarna ”försvinner”

Under de första åren fanns pengarna på ett särskilt konto. Men allt eftersom tiden har gått efter mordet har det blivit svårare att få någon bekräftelse på att belöningen existerar.

1996 kunde Expressen berätta att det sedan 1990 inte längre fanns några öronmärkta pengar. Sedan 1990 nämns belöningen inte i någon statsbudget. Och officiellt fanns det inga indikationer från regeringens håll på att belöningen fanns kvar. Inte ens Palmeutredarna kunde med säkerhet svara på det.

Även om pengarna inte finns på papper så finns belöningen kvar, kunde Justitiedepartementet dock försäkra för Expressen i artikeln 1996, och lovade att en tipsare skulle bli belönad.

Finns kvar än i dag

Men hur ligger det till 2016, 30 år efter mordet?

På regeringens eller polisens hemsida står det ingenting om några tipspengar. Justitiedepartementet svarar att ingen har arbetat med frågan på väldigt länge, men att någon på departementet bör veta vad som gäller. SVT får tala med flera tjänstemän innan vi når fram till rätt person.

Och ja, mycket riktigt – belöningen finns kvar, intygar Justitiedepartementet.

Eva Zimmerman, kansliråd på polisenheten svarar att pengarna inte finns avsatta i statsbudgeten, eftersom de pengar som finns måste användas för att finansiera den dagliga verksamheten. Men belöningen kvarstår.

– Ja det gör den. Även om det inte finns särskilt avsatta medel för en belöning kommer regeringen att kunna hantera frågan om det blir aktuellt att betala ut en sådan, berättar Eva Zimmerman.

Fällande dom krävs

För att få ut pengarna krävs ett tips som leder till en fällande dom i sista instansen, förklarar Kerstin Skarp, vice riksåklagare och förundersökningsledare i Palmeutredningen.

– Per definition är det ju då något är uppklarat. Man kan aldrig påstå att ett mord är löst förrän det finns en fällande dom. Det måste vara en domstol som avgör.

Det är inte helt lätt svara på vad ett avgörande tips innebär, resonerar Kerstin Skarp.

– Det är jättesvårt att veta. Det kan vara ett direkt utpekande av gärningsmannen. Det kan ju också vara någon som ger en pusselbit, som visar sig vara den avgörande pusselbiten, säger hon.

Pengarna tas fram om tipset kommer

Även om en avliden person pekas ut som mördaren, krävs en fällande dom, menar Kerstin Skarp.

– Man kanske kan konstatera att det är där alla spår slutar och att man inte kommer längre. Men då kan man ändå inte säga att mordet är löst.

De praktiska frågorna kring hur en eventuell utbetalning skulle gå till får finns det dock inga svar på. Det kommer att lösas den dagen någon träder fram med den sista ledtråden som löser mordet på statsministern.

Hade kunnat vara 93 miljoner

Tipset ska leda till att mordet på Olof Palme kan klaras upp, hette det i regeringens beslut. För att få ut pengarna krävs det en fällande dom i sista instansen.

Det finns ingen belöning för själva mordvapnet. Pengarna betalas endast ut för ett tips som leder till fällande dom.

Det är regeringen, i samråd med förundersökningsledaren i Palmeutredningen samt polismyndigheten, som avgör om en belöning kan betalas ut.

Belöningen var först 500.000 kronor skattefritt, dagarna efter mordet 1986.

I mars 1987 höjdes den till fem miljoner kronor, för att sedan höjas till rekordsumman 50 miljoner kronor i november 1987.

Belöningssumman har inte förändrats med inflationen. Hade den gjort det hade den nuvarande summan varit 93,7 miljoner.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Palmemordet 30 år

Mer i ämnet