Det finns flera anledningar till att anmälningarna läggs ned, enligt Brå. Myndighetens utredare Kerstin Nelander Hedqvist säger att den vanligaste orsaken är utrednings- och bevissvårigheter.
– 44 procent av ärendena har lagts ned på grund av detta. Två svårigheter är att identifiera den misstänkte eller att knyta den misstänkte till brottet.
En annan orsak som tas upp av poliser som Brå intervjuat till rapporten, är att man inte får loss IP-nummer.
– Många av de brott som skett via nätet sker på Facebook, och då måste man få ut IP-nummer via Facebook för att utreda det. Men många av de internationella företagen lämnar inte ut de här IP-numrena. Det gör det svårt för polisen att spåra, säger Kerstin Nelander Hedqvist.
”I princip omöjligt”
Men även om polisen får ut IP-numret så finns det andra hinder – numret måste kunna knytas till någon.
– Då måste man få hjälp av de svenska internetleverantörerna, och de sparar inte alltid det. Poliser vi har pratat säger att utan den informationen är det i princip omöjligt att utreda dessa ärenden, säger Nelander Hedqvist.
Poliser som intervjuats till rapporten berättar även om fall där det funnits en misstänkt som tros ha hotat eller kränkt en annan person via sociala medier, men att den misstänkte då skyllt på sina kompisar.
– Det kan finnas en rad invändningar, och polisen måste motbevisa dem.
”Bristande kompetens i hela rättsväsendet”
Att öka kompetensen om IT-relaterade brott i hela rättskedjan, från den som tar emot anmälan till rättssalen, är en av de viktigaste åtgärderna som föreslås i rapporten.
– Vissa lägger ned anmälan direkt. Och en del missar att upplysa målsägande att spara informationen (hotet eller kränkningen) för bevisning. Det finns en bristande kompetens i hela rättsväsendet, Kerstin Nelander Hedqvist.
Brå skriver även att det måste finnas fler anställda IT-forensiker som gör kriminaltekniska undersökningar i IT-miljö, så att man snabbare kan bedriva utredningen.
– Vi tror att man kan öka lagföringen för de här brotten, men vi vet inte hur mycket.