På måndagen satte Försvarsmakten och Migrationsverket punkt för arbetet med att välja ut vilka av de civilanställda afghaner som behöver asyl när den svenska styrkan dragit sig undan. Sammanlagt handlar det om 68 personer,  21 tolkar, två vakter och deras anhöriga som förts till Sverige genom kvotflyktingprogrammet.

Billström har svängt

Migrationsminister Tobias Billström (M) förklarade i en intervju 2012 att: ”Sverige delar inte ut asyl som en belöning för utfört arbete”. Nu säger han att det har varit viktigt att Sverige kan ge skydd åt de tolkar och andra lokalanställda som har behövt det.

– Sverige tar ansvar för de personer som har jobbat för oss och som bedöms ha ett skyddsbehov kopplat till sin anställning hos Försvarsmakten, säger Billström till TT.

Enligt Försvarsmakten har 30-40 tolkar på olika sätt arbetat för den svenska styrkan i Afghanistan. Försvarsmakten gjorde en första bedömning av de civilanställdas hotbild och presenterade sedan 23 ärenden till Migrationsverket, som beviljade samtliga.

Alla har dock inte fått sina fall presenterade av Försvarsmakten.

– Jag kan inte säga att det har förekommit en hotbild mot alla. Det är precis som jag säger, de som anmäler en hotbild i någon form har vi tittat på, säger generallöjtnant Göran Mårtensson, Försvarsmaktens insatschef.

Rädd för talibanerna

En av tolkarna som inte valdes ut av Försvarsmakten säger över telefon till TT att han oroar sig för säkerheten för honom och hans familj. Tolken, som vill vara anonym, jobbade för den svenska styrkan från december 2007 till mars 2014. Nu befinner han sig i norra Irak genom en FN-anställning, men kontraktet går ut i september och han kommer då att tvingas återvända.

Tolken förklarar att han flera gånger framfört till den svenska styrkan att han upplever att det finns en hotbild riktad mot honom:

– Upprorsmännen och talibanerna hatar de utländska styrkorna och de som jobbat tillsammans med dem. Jag är ett mål för talibanerna. Om de vill angripa mig så kommer de att göra det, för att söka hämnd.