Antalet inkomna anmälningar om kränkande behandling fortsätter likt tidigare år att öka. Det rör sig främst om anmälningar där elever upplever att de blivit kränkta av andra skolkamrater.

Men i fyra av tio fall är det en lärare eller annan vuxen på skolan som uppges ha kränkt en skolelev. Resterande kränkningar är en kombination av kränkningar från både elever och lärare.

– Varje kränkning som sker är ett misslyckande, säger Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet (BEO)

8 av 10 anmälningar rör grundskola

Anmälningarna om kränkande behandling gällde till 83 procent grundskolan, 6 procent gällde gymnasieskolan, 7 procent gällde förskolan, resten gällde övriga skolformer. Det är vanligast att pojkar anmäler. Barn- och elevombudet vet inte säkert vad det beror på.

– Jag tror det är vanligare att pojkar utsätter varandra för fysiska övergrepp, och möjligen kan det vara så att föräldrar är mer benägna att agera när det är fysiska övergrepp. Men psykiska övergrepp i form av till exempel utfrysning kan ibland vara svårare för eleven. För ofta pågår det under lång tid, säger Caroline Dyrefors Grufman till SVT Nyheter.

Enligt BEO är antalet inkomna anmälningar inte en indikation på att allt fler kränkningar sker. Istället ser de det som ett tecken på att fler vet om att det går att anmäla och att fler vågar anmäla.

Stort mörkertal

Trots att fler anmäler i dag så tror Barn- och elevombudet att det finns ett mörkertal. 

– Jag tror tyvärr att det här är toppen av ett isberg, säger Caroline Dyrefors Grufman. 

Barn- och elevombudet berättar att det är många skolelever som inte vågar anmäla på grund av skamkänslor. De befinner sig i en situation där de svikits av vuxna de haft förtroende för.

Då händer det att de tycker det är pinsamt och därför undviker att berätta för föräldrar eller anhöriga. Det blir en tung börda att bära på. Men det finns också de som inte vet om att de kan anmäla.

”Oroad och förbryllad”

– Då vilar ansvaret på skolhuvudmannen. Det gör mig både oroad och förbryllad att så många av våra skolhuvudmän inte känner till sina skyldigheter, säger Caroline Dyrefors Grufman.  

Om vi blickar framåt, hur ser utvecklingen ut?

– Vår vision är att uppnå en skola som är fri från kränkande behandlingar. Man ska fördela resurser så det är möjligt för lärare och rektor att upprätthålla en skola fri från kränkningar, säger Caroline Dyrefors Grufman.