Allt fler vårdutbildade invandrare kommer till Sverige. Trots att vården skriker efter arbetskraft fastnar dom i en snårig byråkrati.

Den syriske flyktingen Hammad Rasheed är hjärtspecialist med nära 30 års erfarenhet. Nu går han sysslolös på en flyktingförläggning i Vänersborg. Han pluggar svenska och vill inget hellre än att jobba som läkare. Trots att vården skriker efter utbildad arbetskraft får han inte jobba i Sverige.

– I tjugåtta år arbetade jag som hjärtläkare. Jag kan hjälpa många och jag gillar att arbeta, säger Hammad Rasheed.

Att ständigt behöva vänta på utbildning är det mest frustrerande, berättar han.

– Efter att den här kursen är slut så måste jag vänta i tre månader till nästa svenskakurs börjar i augusti.

Många av dem som flytt från Syrien har redan en vårdutbildning. 2012 sökte 1.229 personer från icke–Eu länder en svensk vårdlegitimation. Året efter hade den siffran ökat till 1.454 personer. 2014 var det 1.973 personer.

Höga krav

Det finns 21 yrken som kräver en svensk legitimation från Socialstyrelsen. Kraven är höga, de måste först klara svenska för invandrare, sedan få gymnasiekompetens i svenska. Det gäller bara dem som kommer utanför EU. För vårdanställda inom EU är det oftast arbetsgivaren som avgör om deras språkkunskaper räcker till.

De flesta legitimationsyrken kräver sedan ett stort medicinskt kunskapstest eller kompletterande kurser, praktik och sist ett prov i de svenska lagar som berör vården. Mellan dessa steg är det köer och administration hos Socialstyrelsen. Det tar mellan fyra och sju år för läkare att få en svensk legitimation, visar en granskning som Riksrevisionen gjort.

Krånglig väg

Professor Ingvar Karlberg har utrett frågan åt Socialdepartementet, och han presenterade sina förslag 2013.

– Det är så upphackat, någon annan som ska ta över efter nästa steg. I bästa fall vet de vad de ska göra via arbetsförmedlingen, men ibland vet de sökande inte vad de ska göra sedan, säger Karlberg.

Hela vägen igenom systemet måste flyktingarna klara själv. Hitta rätt kurser, praktikplatser, ansökningar.

Dyr väntetid

Handelshögskolan i Göteborg har tidigare utrett en snabbutbildning. Deras slutsats var att en sådan utbildning kostade fem miljoner kronor, men ledde till en besparing på 150 miljoner kronor för samhället. I Göteborg för några år sen utvärderade Handelshögskolan en snabbfil, ett projekt med en särskilda kurser i svenska för läkare, med förberedande föreläsningar och ordnad praktikplats med handledare. Det kostade fem miljoner. Samhället tjänade 150 miljoner.

– Det är inte mycket pengar det handlar om, men det gäller att se till att det rullar. Det är synd om dem som kommer men det är också slöseri för sjukvården.  På något sätt så måste staten ändå ta ett större ansvar. Man kan inte lämna walk-over i det här sammanhanget, som jag tycker att man har gjort, säger Ingvar Karlberg.