Anna Kinberg Batra (M): ”Inför zonförbud i Sverige”

Uppdaterad
Publicerad

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra vill att Sverige ska införa zonförbud som innebär att polisen ska kunna förbjuda personer att vistas på ett ställe. – Man ska inte kunna sälja knark utanför en förskola, säger Moderatledaren.

Malmöpolisen har tidigare efterlyst nya verktyg för att komma åt stadens gängkriminella – i synnerhet unga brottslingar. Polisområdeschefen Stefan Sintéus har även specifikt föreslagit att införa så kallade ”zonförbud” i Sverige – något som redan finns i Danmark.

– Polisen har själva tagit upp det här, säger Anna Kinberg Batra, som anser att polisen inte har tillräckligt med verktyg för att kunna säkra tryggheten runtom i landet.

”Knarkhandeln som ska flytta på sig”

Hon tar upp ett exempel då kriminella sålde knark utanför en förskola, och hotade en förälder så att förskolan tillfälligt förflyttades till en park.

– I Skåne fanns det en förskola där en förälder blev hotad av knarkhandel utanför förskolan och barnen flyttades till en park så att man fick hämta dem där istället. Jag tycker att det är knarkhandeln som ska flytta på sig istället, säger hon.

Fler exempel på platser där poliser ska kunna införa zonförbud är skolgårdar om det kommer vuxna som inte har där att göra, och Nordstan i Göteborg, säger Moderatledaren.

Även ostraffade kan omfattas

Moderatledaren vill att polisen ska ges möjlighet att besluta om zonförbud för personer som har uppvisat ett ”särskilt otrygghetsskapande beteende” på en viss plats, till exempel på ett torg eller i ett köpcentrum.

Vad som utgör ett otrygghetsskapande beteende ska, enligt Kinberg Batra, polisen själva bedöma, och även dem som inte tidigare dömts för brott ska kunna omfattas av zonförbudet.

– Om man har några stycken som säljer knark utanför en förskola och en är dömd för brott då tycker jag att polisen ska kunna ingripa även mot de andra, och fortsätter:

– Sen måste det ju självklart vara rättssäkert, kunna överklagas och sen ska rättvisan ha sin gång – det gäller alltid.

Vad kan det bli för påföljder om man bryter mot zonförbudet?

– I de mest extrema fallen kan det bli fängelse.

Zonförbudet utvecklas i Danmark

I Danmark har polisen haft möjlighet att införa zonförbud i flera år.

– Zonförbudet är utmärkt. För många kan det vara hotfullt att se unga stå i skyddsvästar vid Blågårds Plads till exempel. Nu får vi möjlighet att köra iväg dem 500 meter, sa Köpenhamns polisdirektör Hanne Bech Hansen till Sydsvenskan år 2009 då zonförbudet först infördes.

Den nuvarande danska regeringen har utvidgat polisens befogenheter att tillämpa zonförbudet för att bättre komma åt illegal haschförsäljning. Nu kan man avvisa personer som inte direkt är involverade i haschförsäljningen, men som hjälper langarna genom att, till exempel, hålla utkik för polis. Moderatledaren vill se en liknande utveckling i Sverige.

Ygeman kritisk: ”Bättre att döma till fängelse”

Inrikesminister Anders Ygeman (S) tycker dock inte att en sådan lagändring skulle tillföra något till svensk lagstiftning.

– För att vi i grunden har de här möjligheterna i ramen för polislagen och det är bättre att döma dem som exempelvis säljer knark till fängelse än att säga att de inte får vistas på Sergels Torg, säger Ygeman.

Fakta: Moderaternas förslag om zonförbud

Zonförbudet i Sverige ska på samma sätt som i den danska lagstiftningen kunna meddelas för en bestämd period som högst får vara i tre månader och ska därefter kunna förlängas med ytterligare högst tre månader.

Ett zonförbud ska kunna meddelas muntligen på plats av en polisman i omedelbar anslutning till det särskilt otrygghetsskapande beteendet. Förbudet ska gälla omedelbart. Det muntliga beskedet ska därefter snarast följas upp med en skriftlig bekräftelse, som preciserar förbudets närmare innehåll och en motivering till beslutet. Zonförbudet ska kunna överklagas till domstol.

Överträdelse av zonförbudet ska vara straffbelagt och kunna leda till fängelse.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.