Ett stim fiskar nära Portofino, Italien. Foto: TT

Antalet fiskar och ryggradsdjur i haven har halverats

Uppdaterad
Publicerad

På 40 år har havens bestånd av fiskar, fåglar, kräldjur och marina däggdjur halverats. Och en del fiskbestånd riskerar att kollapsa. Det visar en global kartläggning av världshaven som Världsnaturfonden, WWF, presenterar i dag.

Levande hav är viktiga för människan. Vi äter i dag nästan dubbelt så mycket fisk i världen än vad vi gjorde på 1960-talet och den globala fiskeflottan är nu två till tre gånger större än vad som är hållbart, enligt Världsnaturfondens rapport.

Bottentrålning ner till 2.000 meters djup förstör havsbottnen och ger som bifångst bland annat sköldpaddor och valar som på det sättet dödas.

Men haven far också illa av att mer än en tredjedel av all olja och gas som nu tas upp kommer från havet trots att det saknas hållbara metoder för det.

Makrill och tonfisk på väg att kollapsa

Och enligt rapporten har mängden fiskar, fåglar, kräldjur och marina däggdjur under de senaste 40 åren, halverats. Makrill och tonfisk har minskat med 74 procent. 

Samtidigt fortsätter många viktiga miljöer för de olika arterna att försvinna något som kan få svåra konsekvenser, enligt Åsa Ranung, chef för enheten Vattenmiljö på Världsnaturfonden (WWF).

– Det är svårt att säga vad som skulle vara värst men något som skulle kunna få enorma konsekvenser det är ju om miljöer som korallrev eller sjögräsängar försvinner. Det är såna miljöer som är väldigt viktiga för många andra arter. De fungerar som barnkammare, som skafferi, som uppväxtområde för många

andra arter. Så om de försvinner eller minskar så är det många andra arter som skulle dras med i fallet, menar Åsa Ranung.

Korallerna har halverats

Men de levande haven är också viktiga för människan på annat sätt. Hälften av den syre vi andas in produceras i haven av de sjögräsängar och växter som lever där. På samma sätt tar de arter som lever i haven hand om en tredjedel av våra utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Men under de senaste 30 åren har de tropiska reven förlorat mer än hälften av sina revbyggande koraller och en tredjedel av sjögräsängarna har försvunnit under de senaste 100 åren.

Så utvecklingen ser mörk ut men inte så mörk så att den inte går att vända, enligt WWF.

Det finns dock hopp

Hoppet ställer man nu till det möte i slutet av september då världens stats- och regeringschefer ska träffas för att anta FN:s nya hållbarhetsmål fram till 2030. Men också till FN:s klimatmöte i Paris i december. Möten där man vill se resultat.

– Där gäller det att få till tydliga och bra mål för haven men också se till att man följer upp de med ekonomiska resurser och tydliga åtgärder, säger Åsa Ranung. Vi vill egentligen se mer skyddade områden, mer marina reservat och också att man får till ett hållbart fiske där vi inte fiskar mer än vad haven tål.

Men hoppet står inte bara till politikerna. Även som konsument kan man bidra för att påfrestningarna på haven blir så små så möjligt enligt WWF.

– Framför allt ska man äta fisk som är fångad på ett hållbart sätt. Men det finns också många andra saker man kan göra. Man kan om man åker båt se till att inte släppa ut sitt avloppsvatten till sjös till exempel, säger Åsa Ranung.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.