I det som är världens hittills mest omfattande studie av ätstörningen anorexia nervosa försöker nu forskare vid Karolinska institutet i Solna att knäcka den genetiska koden bakom sjukdomen.
Projektet leds av den amerikanska professorn i psykologi Cynthia Bulik, och målet med studien är att utröna varför vissa människor löper större risk än andra att utveckla sjukdomen.
”Prata med vännen”
Och att anorexia och andra ätstörningar är ämnen som engagerar märktes i den ström av frågor som kom in till kvällens chatt med professor Yvonne von Hauswolff Juhlin vid Stockholms centrum för ätstörningar vid Karolinska Institutet.
Många av tittarnas frågor kretsade kring vad man som anhörig eller vän kan göra när man misstänker att en person lider av någon form av ätstörning, och Yvonne von Hauswolff Juhlin uppmanade tittarna att prata med den drabbade personen:
Anna: Vad gör man om man ser att en vän mår dåligt?
Yvonne von Hausswolff Juhlin: Jag tycker du ska prata med vännen och beskriva att du är orolig och varför du är orolig. Uppmana till att söka hjälp!
Ellen: Jag har en kollega som jag misstänker har ätstörningar. Det är oroande men jag vet inte hur man tar upp det på ett bra sätt. Ska jag säga nått själv eller prata med en chef som har personalansvar?
Yvonne von Hausswolff Juhlin: Jag skulle börja med att försöka prata med kollegan själv. Berätta vad du ser och varför du är orolig. Funkar inte det gå till personalchefen. Det är bättre att försöka prata än att låta bli.
”Stor samsjuklighet”
Andra frågor under kvällens chatt handlade om eventuella kopplingar mellan ätstörningar och psykisk sjukdom:
Kicki: Finns det någon koppling mellan ätstörningar och annan sjukdom tex bipolär sjukdom eller schizofreni ?
Yvonne von Hausswolff Juhlin: Ja det finns en stor samsjuklighet. Men det pågår mycket forskning kring detta bla genetisk.
”Gener är en pusselbit”
Många av tittarna var även intresserade av kopplingen mellan samhällets värderingar och kroppsideal och den genetiska komponenten i sjukdomsbilden:
Åse: Hej, det låter intressant att försöka hitta genetisk betingning för ätstörningar men jag undrar om det nya forskningsprojektet enbart riktar sig till biologin – det är väl mycket tydligt att samhällets värderingar och eventuellt andra socialt grundade personlighetsstörningar väger tungt. Hur är tanken med hela det här projektet?
Yvonne von Hausswolff Juhlin: Jag tror de flest forskare är överens om att det inte är en faktor som är lösningen. Gener är en pusselbit i gåtan kring varför en patient får anorexi.
Nina: Tror du att alla nya appar som man kan använda för att mäta vad man äter och hur man tränar gör att fler får ätstörningar?
Yvonne von Hausswolff Juhlin: Bra fråga och det vet nog ingen. Det finns ingen forskning på det (ännu).
”Mörkertal bland pojkar”
Ytterligare ett ämne i kvällens frågeskörd kretsade kring hur fördelningen av flickor och pojkar som insjuknar i sjukdomen ser ut:
Billy: Hur vanligt är det med ätstörningar bland killar egentligen?
Yvonne von Hausswolff Juhlin: Vanligare än vi tror. Ungefär 5% av patienter som söker vård är killar/män men det finns ett stort mörkertal.
Jonas: Det prata så mycket om flickor och anorexi – kroppshetsen blir ju bara större för pojkar. Känner man ingen riskbeteende på samma sätt som för pojkar och flickor?
Yvonne von Hausswolff Juhlin: Nej, pojkar/mäns ätstörning ser sannolikt annorlunda ut. Många killar känner därför inte igen sig i beskrivningar kring ätstörda patienter då det oftast beskrivs en ung flicka. Men grunden är en fixering vid mat och träning. Vad gäller riskbeteenden sker mycket forskning då vi vetenskapligt vet mycket lite kring pojkar/män och ätstörning.
EM FAKTA OM ÄTSTÖRNINGAR
1. Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka.
2. Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer.
3. Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status.
4. Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer.
5. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig.
Källa: Ur ”9 eating disorder myths busted” av Cynthia Bulik, professor i psykologi