Farshad Shabani är en av de 600 asylsökande som bor på Signalisten. -Jag känner mig trygg här, säger han till SVT Nyheter. Foto: SVT

Polisen: Inte stökigare på asylboende än Centralen

Uppdaterad
Publicerad

Nu börjar de asylboende själva reagera mot medias rapportering om hur bråkigt och stökigt det är på landets asylboenden. De känner inte igen sig i den negativa bild som har målats upp under den senaste tiden, och de känner sig både ledsna och upprörda över att ett fåtal kriminella solkar ner bilden för det stora flertal som sköter sig. SVT:s reporter besökte asylboendet Signalisten i Västerås.

– Det har stått i tidningen att polisen inte ens vågar åka hit. Varför det? Varför vågar de inte det? Ni kom hit i dag. Hade ni några problem när ni kom hit? Varför skriver de så där, undrar Farshad Shabani.

Farshad Shabani är en av alla omkring 600 asylsökande som bor på Signalisten, som är ett asylboende i utkanten av Västerås. Frågan känns berättigad, även om jag inte kan svara för uppgiften om att polisen inte ens skulle våga att ta sig till detta asylboende.

Den bild som har målats upp i media, när jag söker på uppgifter om vad som har skrivits om detta asylboende, är faktiskt inte så positiv. Jag hittar artiklar om larmrapporter från Signalisten. Det rör sig om allt från uppgifter om barn som far illa, om ständiga slagsmål, om trängsel och smuts.

”Känner mig trygg”

– Jag känner mig säker här. Jag låg och sov nu när ni kom, och de kom och knackade på dörren och jag kom hit. Jag känner mig fullständigt trygg. Ser ni några problem här, undrar Tag Elsir.

Det verkar nästan som en delegation när de möter upp mig, fotografen Firat Celik och tolken Firas Haki. De är fem män, från fyra olika länder, och de har själva valt att ställa upp i tv. Det är inte alltid så lätt att få asylboende att ställa upp för en intervju i tv.

”Jag grät”

Den här gången verkar de mest tacksamma över att vi har kommit. De vill verkligen berätta sin historia, sin upplevelse om hur de har det. Och det vill säga att de har det bra. 

– När jag för första gången läste vad de hade skrivit i tidningen om det här boendet, jag kunde läsa det ute i receptionen, så grät jag. Jag grät i fem minuter. Hur kunde de skriva så om det här boendet, om mig och de som bor här? De sårade mig, ärligt talat, säger Mugeebullah Noori.

Bilden av att det är bråkigt och stökigt är inte deras bild. Bråk har förekommit, och polisen har kommit, det är sant, men det är inte den allmänna bilden av hur det är att bo här, menar de. Och det budskapet verkar likna det som Migrationsverket också vill förmedla.

Mediebilden osann

Enligt Migrationsverkets enhetschef i Västmanland, Lars Brånn, har de problem som trots allt är en verklighet minskat över tiden.

– Det förekommer bråk och stök, så är det. Men inte i den omfattning som skildras i media, kan jag tycka. Dessvärre kan man inte bjuda in alla medborgare för att titta på hur det är på ett asylboende egentligen. Det förekommer bråk, så är det, men man ska också ha klart för sig att det är många människor som bor på en liten yta. Och här i Västmanland har problemen minskat påtagligt på senare tid, säger Lars Brånn.

Men vi åker in till Västerås för att prata med polisen om hur de uppfattar situationen. Stämmer det inte att det är stora problem med asylboendena, och är det inte väldigt stökigt, kort sagt?

– Jag vill inte säga att det är stökigare där än på andra ställen där många människor samlas, till exempel på en centralstation. Där det är mycket folk blir det brottslighet, säger Henrik Thelander, som är polisens områdeschef i Västerås.

Men är det inte farligare att vistas på ett asylboende än att vistas någon annanstans?

– Nej, det vill jag absolut hävda att det är inte min uppfattning, säger Henrik Thelander.

Språkförbistring försvårar

Däremot så verkar bilden av att bråk på asylboenden tar extra mycket av polisens resurser stämma. Men det beror – enligt vad Henrik Thelander och andra inom polisen säger – inte på att det är extra bråkigt på asylboenden, utan att konflikter och polisingripanden på asylboenden är extra svåra att utreda.

Kort sagt gör språkproblem att brott begångna på ett asylboende är mycket svårare att utreda än till exempel ett bråk mellan svensktalande på en annan plats. I det senare fallet kan polisen ofta direkt – genom att prata med de inblandade – få en ganska klar bild av vad som hänt. Detta kan på ett asylboende vara omöjligt i vissa fall, särskilt om man inte får tag i en tolk, eller flera tolkar, som kan översätta flera olika språk.

På Signalisten vill de som vi träffar att vi ska ta med oss en annan bild av detta asylboende än den vi hade när vi kom hit. Och även om vi inte träffar några andra på Signalisten som kanske inte håller med om att det är så bra eller lugnt och fridfullt här – och de finns säkert – så är i alla fall den bild vi hade när vi kom förändrad. Kanske är den mer nyanserad, helt enkelt. 

– Jag är glad över att ni har kommit hit i dag, för jag vill bara ge någonting tillbaka för allt ni har gett mig. Jag vill uttrycka min tacksamhet, och säga att jag verkligen känner mig trygg här, säger Ahmad Malas Abu Khabsa.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.