Nyanlända plåstras om vid Malmö central av frivilligarbetaren Wael Al Mubarak. Ute i landet har flera landsting svårt att hinna med de hälsoundersökningar som alla asylsökande har rätt till och kötiderna blir allt längre. ARKIVBILD.

Asylsökande får vänta på vård

Uppdaterad
Publicerad

Asylsökande får vänta allt längre på hälsoundersökningar. Konsekvenserna kan bland annat bli en ökad risk för smittspridningar och att hjälpen till personer i nöd dröjer.

Alla asylsökande har rätt till en gratis hälsoundersökning via landstinget, för att fånga upp fysiska och psykiska besvär. Men länsstyrelsernas rapporter om flyktingsituationen, som skickats till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), visar att trycket på sina håll är stort på vården.

I Örebro län beräknas nu väntetiden för en hälsokontroll kunna bli tre gånger längre än tidigare.

#flykt

– I vanliga fall handlar det om 1-2 månader men just nu kallar vi de personer som kom till Sverige i juli. Med nuvarande tryck är det rimligt att de som kom i september lär få vänta 5-6 månader, säger Anders Swenson, verksamhetschef vid region Örebro län.

Stressymptom

På flera håll i landet vittnar vårdpersonal om stora konsekvenser av den ökade väntetiden. I Region Östergötland ser man ett ökat antal fall av parasitsjukdomar, tuberkulos och hepatit. Sjukdomarna är behandlingsbara, men det är väldigt viktigt för individerna att få hjälp, säger Ditte Persson-Lindell, vårddirektör för Universitetssjukhuset i Linköping till TT.

– Det finns en potentiell risk för ökad smittspridning om vi inte får göra de här undersökningarna, särskilt som många kan bo spartanskt och trångt.

I Östergötland är det nu nästan dubbelt så många, 1.600 personer, jämfört med innan sommaren som väntar på att få genomgå hälsounderökning. Vikten av att det sker inom rimlig tid handlar inte bara om att behandla fysiska besvär.

– Det här kan vara personer som har varit med om traumatiska upplevelser och därför har posttraumatiska stressymptom. Därför är det så viktigt, säger Ditte Persson-Lindell.

Pensionärer lösningen?

Sjukvården i region Jämtland Härjedalen har gått in i så kallat stabsläge, vilket innebär att hälso– och sjukvården samordnar och stärker resurserna mellan olika myndigheter.

Regiondirektören Björn Eriksson, säger till SVT Nyheter Jämtland att den höjda beredskapen i nuläget inte påverkar den övriga vården. Dessutom har regionen rekryterat extra personal och man undersöker också möjligheten att på vissa platser flytta till större lokaler.

En särskild ledningsgrupp har upprättas av Region Jämtland Härjedalen, som träffas varje vecka för att följa upp utvecklingen och vidta åtgärder.

– Vi stärker våra resurser, men det här är absolut ingen kris. Region Jämtland Härjedalen har en bra beredskap att hantera utvecklingen, säger Björn Eriksson.

Hur svårt är det att hitta extra personal till detta?

– Just i det här fallet är det nog inte så svårt. Vi söker framför allt de som är pensionerade. Det finns en stor vilja att jobba just med det här, så vi har gott hopp om att lösa det här, säger Björn Eriksson till SVT.

En frivillig undersökning

Landstinget ska erbjuda alla asylsökande en hälsoundersökning. Även papperslösa har rätt att få en undersökning om de uppsöker vården. Hälsoundersökningen är frivillig.

Syftet med undersökningarna är att fånga upp eventuell ohälsa och kunna sätta in åtgärder om personen ifråga till exempel bär på en smittsam sjukdom. Information ges om möjligheten att få sjuk- och tandvård.

I vissa landsting sköts detta på de ordinarie vårdcentralerna, i andra har man bildat mobila team som gör hälsoundersökningarna.

Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet