I många europeiska länder ligger en del av kostnaderna för sjukskrivna anställda på arbetsgivaren. Tanken är att det ska motivera arbetsgivaren att förebygga och motverka sjukfrånvaro. I Sverige finns ett sjuklöneansvar sedan 1992 och i mitten av 2000-talet infördes så kallat medfinansieringsansvar under två år. Arbetsgivarna fick då betala 15 procent av den anställdas sjukpenning under den tid som personen var sjukskriven på heltid.

Liten effekt

Men enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) påverkade detta inte sjukskrivningarna nämnvärt.

– Vi ser ingen förändring i varaktigheten i sjukskrivningarna i samband med att kostnaderna för arbetsgivaren ökar, säger Daniel Hallberg, utvärderingschef på ISF.

Han påpekar samtidigt att effekterna varit svåra att utvärdera och att resultaten bör tolkas försiktigt.

– Reformen infördes under en period när det var en minskande sjukfrånvaro generellt, och det förekom även andra reformer vid samma tidpunkt som kan ha påverkat, säger Daniel Hallberg.

Längre sikt

Resultaten visar också att fler sjukskrivna fick rehabilitering i samband med reformen, och att färre som var sjukskrivna på deltid övergick till att vara sjukskrivna på heltid.

– Det är i linje med vad man ville uppnå med reformen, säger Daniel Hallberg.

Att arbetsgivarna inte fullt ut kände till reformen, och att den varade under en kort tid, kan också förklara att större effekter uteblev.

– Den del av anpassningen som visar sig på längre sikt inte har kunnat studeras, till exempel att arbetsgivaren intensifierar arbetet med att förebygga sjukskrivning, säger Daniel Hallberg.