Löfvenregeringens mest omfattande lagförslag ser ut att falla efter att Sverigedemokraterna meddelat att de tänker rösta nej. Foto: TT

Nytt bakslag för regeringen – SD sänker viktigt lagförslag

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen är på väg mot ännu ett nederlag i riksdagen. Nu gäller det lagförslaget om att det ska bli krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal i offentliga upphandlingar. För nu lämnar Sverigedemokraterna beskedet att de kommer att rösta nej.

– Det här är ju kraftigt näringslivsfientliga förslag från en socialistisk minoritetsregering och jag är ganska glad att vi kan vara med och sätta stopp för det här, säger Oscar Sjöstedt (SD) ekonomisk-politisk talesperson.

Varje år köper myndigheter, kommuner och landsting varor och tjänster för 600 miljarder kronor. Nu ska regelverket göras om efter nya EU-direktiv och då vill civilminister Ardalan Shekarabi (S) lagstifta så att företag som vill sälja till det offentliga måste erbjuda sina anställda lön, semester och arbetstid i enlighet med svenska kollektivavtal.

Vallöfte från S

Det här var ett vallöfte från Socialdemokraterna och i maj skrev Shekarabi och statsminister Stefan Löfven (S) på DN Debatt att: ”Lönedumpning hör inte hemma i Sverige. Därför höjer vi nu ambitionsnivån för den offentliga upphandlingen”.

Men förslaget ser inte ut att gå igenom riksdagen. De fyra allianspartierna och nu, även Sverigedemokraterna, är emot.

SD menar bland annat att förslaget skulle minska fack och arbetsgivares inflytande över hur kollektivavtalen ska tolkas, att det blir dyrare för skattebetalarna och svårare för småföretag att konkurrera om upphandlingar.

– Men vår främsta invändning är att utländsk, utstationerad arbetskraft är undantagna i det här nya regelverket vilket innebär att vanliga svenska företag med svenska löntagare får en konkurrensnackdel, säger Oscar Sjöstedt.

Delade meningar

Men här råder delade meningar. Regeringen har justerat sitt ursprungsförslag och strukit kraven på pension och försäkringar vilket innebär att kraven som kommer att ställas i framtida upphandlingar motsvarar de krav som ställs i direktivet för utstationerad arbetskraft.

– Det här förslaget gynnar seriösa svenska företag som följer de villkor som ska gälla på svensk arbetsmarknad, säger Shekarabi.

Den nya upphandlingslagen är Löfvenregeringens mest omfattande lagförslag och fram tills nu har man, enligt vad SVT erfar, räknat med stöd från Sverigedemokraterna.

– Min fråga till dem är; vad har ni emot svenska byggnadsarbetare, lastbilschaufförer, taxichaufförer. Vi har hört om missförhållanden som uppstår för att offentliga sektorn använder skattepengar på fel sätt och sänker lönerna för de som jobbar i färdtjänsten till exempel. Här tar vi fram ett välavvägt förslag som löser det här problemet, då är frågan varför Sverigedemokraterna vill rösta emot det, säger Ardalan Shekarabi.

”Ansvarslöst”

Men Oscar Sjöstedt (SD) är kritisk till att regeringen inte förankrat förslaget hos dem.

– Det rimliga vore om regeringen sökte parlamentariskt stöd innan man lägger sina förslag. Nu gör man inte det och det är anmärkningsvärt och ansvarslöst, säger han.

Ni har en stor andel LO-väljare. Vad säger du till dem när ni röstar emot kollektivavtal i upphandlingar?

– Då säger jag att man ska ta vårt förslag om huvudentreprenörsansvar på allvar. Det stora problemet finns hos oseriösa underleverantörer, inte hos den leverantör som lägger anbudet.

Ser ut att bli fler nederlag

Även när det gäller kommande förslag för näringslivet som ett vinsttak för välfärdsföretag och kvotering till bolagsstyrelser ser regeringen ut att åka på nederlag i riksdagen.

– Vissa frågor är så principiellt viktiga så att man måste fortsätta slåss för de värderingar som svenska folket vill att politiker ska stå upp för, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Lagförslaget börjar behandlas i finansutskottet på torsdag och beslut väntas i slutet av november. Regeringens ambition är att det nya regelverket ska träda i kraft 1 januari nästa år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.