Det kan vara en tuff uppförsbacke för de barn och ungdomar som någon gång placerats i ett HVB- eller familjehem. Socialstyrelsens rapport konstaterar att 90 procent inte går ut grundskolan med behörighet. De har dessutom sämre hälsa.
Upp till var tredje placerad ungdom mellan 13 och 21 år har en psykiatrisk diagnos och bland flickor på HVB-hem är siffrorna ännu högre. Där har mellan 50 och 80 procent en psykiatrisk diagnos. Vanligast var adhd och därefter ångest och depression.
– Vi ser att de placerade ungdomarna har sämre hälsa och skolgång, vilket även våra tidigare undersökningar visat. Men i år har vi även undersökt deras tandhälsa och sett att den är sämre än andra barn och ungdomars, säger Katarina Munier, samordnare på Socialstyrelsen.
Dyrt med dålig tandhälsa
Var tionde av de placerade barnen har dragit ut en annan tand än en visdomstand före 30-årsåldern. Och en dålig tandhälsa kan vara svårt och kostsamt att reparera som vuxen.
– De placerade barnen tenderar att inte fångas upp i tid. Det är svårt att få dem att uppsöka tandvård eller gå på regelbundna kontroller. Det är först när problemen är akuta som de söker vård och då är det inte sällen för sent att rädda tanden, säger Katarina Munier.
På Essagruppens HVB-hem utanför Märsta är inte personalen förvånade över Socialstyrelsens rapport.
– Det första vi gör när vi tar in en ungdom är att skicka dem på hälsokontroll och boka tid till tandläkare. Det gäller även att se till att de sedan verkligen går till tandläkare, säger Kenneth Ekholm, föreståndare Essagruppen.
Vissa har inte lärt sig borsta tänderna
Många av ungdomarna kommer från trassliga hemförhållanden och har kanske aldrig lärt sig att borsta tänderna eller ta hand om sin hälsa och hygien.
– Vi har haft ungdomar här med dålig tandhälsa. Tänderna är mycket viktiga, inte bara estetiskt, utan även för självkänslan. De skäms och blir tystlåtna, säger Mika Nyman, samordnare på Essagruppen.
Han menar att det kan vara svårt att få till samarbete med sjukvården eftersom det finns en viss byråkrati när personer som är skrivna i andra landsting ska söka vård i Märsta.
– Det är mycket upp till personliga kontakter. Det borde inte vara så, men vi arbetar mycket på att det ska gå smidigt, och nu tycker jag att det fungerar bra, säger Mika Nyman.
Samarbetsavtal har tecknats
Något som är positivt i rapporten är att de olika instanserna som är inblandade rörande placerade barn och ungdomar har börjat teckna samarbetsavtal.
– Där ser vi en markant ökning, säger Katarina Munier, som tror att just samarbeten är viktiga så att inte de här ungdomarna faller mellan stolarna och inte uppmärksammas.
– Tanken är ändå att det inte ska vara någon skillnad på hälsan mellan placerade ungdomar och andra ungdomar i samhället, säger Katarina Munier.