Det är 14:e året i rad som Lärarförbundet går igenom landets kommuner och tittar på skolorna utifrån en mängd olika kriterier. De mäter lärartäthet, resurser, resultat, andel elever som går ut gymnasiet och tio andra faktorer såsom friska lärare och lärarlöner.

Syftet är att mäta både förutsättningar och resultat, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

– Genom att mäta vill vi sätta fokus på kommunens roll som den viktiga huvudmannen för skolan. Vi vill uppmuntra de som ger bra förutsättningar. Vi vet att vår ranking har stor betydelse för de kvalitetsdiskussioner som förs ute i landet.

Se hela rankningen på Lärarförbundets hemsida.

Flera år i rad har statsvetare kritiserat denna, och andra rankningar av kommunerna. Ett av argumenten var att flera kommuner kunnat klättra eller sjunka väldigt mycket på listan på bara ett år.

Det tyder på att det är väldigt små skillnader skrev bland annat Gissur Ó. Erlingsson, doktor i statsvetenskap, och Anders Sundell, doktorand i statsvetenskap. Hur kan små förändringar ge ett sådant stort utslag? Det måste finnas något fel i själva mätningen som förklarar den hastiga rörelsen, hävdade de.

Olika förutsättningar

Lars Ullén är projektledare för Bästa skolkommun. Han såg ett tydligt mönster bland de kommuner som klättrat mycket på listan, sa han förra året till SVT Nyheter:

–  De har förbättrat sig i många kriterier samtidigt, sa han.

De fem bästa skolkommunerna för 2015 blev Vellinge, Piteå, Luleå, Nybro och Hammarö.

På frågan om mätningen tar med i beaktande de olika förutsättningarna bland kommunerna, svarar Johanna Jaara Åstrand:

– För att alla kommuner ska bli bra skolkommuner så måste vi dels ha politiker som är beredda att satsa. Vi vet att satsa på skolan är den överlägset bästa investeringen på framtiden. Men vi vet också att man också måste ha ett resurssystem som klarar av att kompensera för olikheter.