Resultaten i den senaste skolundersökningen Pisa var nedslående. Trenden med allt lägre resultat höll i sig och svenska elever presterade under genomsnittet för alla OECD-länder. För att vända trenden startade SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, redan för tre år sedan projektet Pisa 2015, med målet att förbättra matematikundervisningen och höja resultaten i undersökningen.
Drygt 80 kommuner har valt att delta. Fokus har legat på att förbättra styrningen. En del har varit att samarbeta för att tillsammans se vad som kan göras bättre. Andra att kartlägga lärarnas kompetens i den egna kommunen, förbättra rutiner för uppföljning och inte minst – skapa ett bättre samarbete mellan de som styr och de som arbetar i skolan.
En kommun som varit med från början är Sollentuna.
– Det har handlat om att involvera alla nivåer. Att vi träffas, lärare, rektorer, förvaltningspersonal och politiker tillsammans och diskuterar de här frågorna. Hur ska vi driva matematikutveckling framåt. Tanken är att de goda idéerna ska komma från lärarna, säger Daniel Broman är chef för Barn- och utbildningskontoret.
Lärare lär av varandra
I Sollentuna har arbetet lett till en satsning på kollegialt lärande. Matematiklärare från olika skolor i kommunen träffas numer regelbundet för att lära sig av varandra och på sätt förbättra undervisningen. Träffarna var först en del av den statliga satsningen Matematiklyftet, som kommunen nu valt att fortsätta med.
– Vi har förändrat vårt sätt att tänka kring kompetensutveckling i Sollentuna. Att inte bara tänka att nu gör vi det här i ett år och sedan är vi färdiga och kan göra nästa sak. Nu tänker vi att det här måste vi hålla på med under tre eller fem eller sju år om vi ska förbättra resultaten, säger Daniel Broman.
”Blir lite hemmablind”
Cathrine Mortimer-Hawkins, som är matematiklärare på Edsbergsskolan i Sollentuna, tycker att mötena med lärare från andra skolor gör undervisningen mer likvärdig och att det blir enklare för bra metoder att spridas.
– Man får tiden att sätta sig ner och prata, diskutera det didaktiska. Man vill kunna se vad som är de kritiska aspekterna i elevernas lärande, vad är det vi behöver jobba med för att deras kunskaper ska öka, säger hon.
Vad vinner man på de samtalen?
– Att man inte sitter ensam. Ibland kan man bli lite hemmablind. Om man varit fler och diskuterat hur lektionen kan läggas upp är vi fler som tittar på det, vad gick bra, vad kan man vässa mer.
Fortfarande är det svårt att se resultatet av projektet, men matematiklärare Cathrine Mortimer-Hawkins är optimistisk.
– Vi är fortfarande i början av det hela. Men det är klart att vi tror ju på det här och att vi kommer att se resultaten.
Hur det går på Pisaundersökningen presenteras i slutet av 2016.