-Man räknar med att tre fjärdedelar av alla frakturer drabbar kvinnor. De flesta kommer efter pensionsåldern, säger Mats Palmér, överläkare på Karolinska sjukhuset, som var gäst i Gomorron Sverige på onsdagen.

Benskörhet kan kallas en svensk folksjukdom. Det är bara i Norge som den är vanligare. Sjukdomen kostar samhället 4,6 miljarder kronor om året.

”Snubbelfotad”

Enligt Mats Palmér är det många faktorer som orsakar benskörhet. Kvaliteten på skeletten är en faktor.

-Det har också att göra med hur fallbenägen man är, hur ”snubbelfotad” man är, säger han.

Kvaliteten på skelettet beror på många saker. En sak är naturligtvis arvet men även mediciner som man tagit eller tar spelar in.

Att ha tagit till exempel kortison under lång tid och i stor mängd ökar risken att drabbas av benskörhet.

Mats Palmér nämner även vissa sjukdomar som försämrar skelettets kvalitet, bland annat ”tärande sjukdomar” som inflammationssjukdomar.

-Reumatiska sjukdomar drabbar även skelettet, säger han.

-Rökning är en annan faktor, tillägger han.

Benskörhet är vanligare i Norden än på många andra håll. Det gör att många misstänker en koppling till att vi får lite solljus vilket i sin tur anses ge låga nivåer av D-vitamin.

-D-vitamin bildas i huden och har betydelse för skeletthälsan, säger Mats Palmér.

Lårbensbrott dödligt

Benskörhet i sig ger inga symptom. Det är först när frakturen kommer som man får besvär. Det man mest fruktar är lårbensbrott, en fraktur som i många fall leder till döden.

-Varje år har vi 18.000 lårbensfrakturer i Sverige. Bara 30 procent får full funktionsförmåga efter behandling, säger Mats Palmér.

-Femtio procent får bestående men och så många som 20 procent dör i samband med en lårbensfraktur, säger han.

-Ofta är det gamla människor som får lunginflammation och proppar när de blir sängliggande efter en fraktur, tillägger Mats Palmér.

Förebygga benskörhet

Det finns olika metoder att förebygga frakturer.

-Dels handlar det om en bra livsstil, att undvika rökning och för mycket stillasittande, säger Mats Palmér.

-Men det är också viktigt att få mediciner som man inte blir för trött eller yr av.

I svårare fall kan man också använda läkemedel för att stärka skelettet.

Nej till screening

Däremot är Mats Palmér skeptisk till screening som förebyggande metod. I USA rekommenderar man det till kvinnor över 50 år.

-Det är resurslöseri, säger han

-Så länge det inte finns andra riskfaktorer, till exempel kortisonbehandling eller kraftig ärftlighet, är risken upp till 70 års ålder att få frakturer väldigt liten.

-Man ska satsa resurserna på dem med hög risk – och där ska man satsa mycket mer än vad man gör idag, säger Mats Palmér.

Om man är orolig för att man är benskör ska man ta upp det med sin läkare.

-Om det då visar sig att det finns riskfaktorer för fakturer kan man göra en bentäthetsmätning, avslutar Mats Palmér.

Örjan Magnusson

orjan.magnusson@svt.se