Bombhotet i Göteborg – Undersökning mot polisen läggs ner

Uppdaterad
Publicerad

Åklagaren lägger ner förundersökningen mot de poliser i Göteborg som ingrep mot tre familjer i samband med bombhotet i Östra Nordstan i Göteborg i höstas.

Överåklagare Björn Ericson anser visserligen att polisen begick vissa fel, men att ingen enskild polisman kan lastas för det, uppger Göteborgs-Posten på nätet.

En större, beväpnad polisstyrka tog sig in i familjernas hem och tre män och en kvinna greps. De släpptes dock snart igen.

Mycket allvarliga misstankar

I grunden för överåklagare Björn Ericsons bedömning ligger uppfattningen att polisen i Göteborg befann sig i en mycket svår situation.

Den hade höga krav på sig att förhindra ett attentat i centrala Göteborg och arbetade under tidspress. Misstankarna gällde, påpekar Ericson, utomordentligt allvarlig brottslighet som, om den kommit till stånd, skulle medfört katastrofala följder för ett stort antal människor.

Reaktionen från polisen var därefter. Den bröt sig in i lägenheterna hos dem som skulle gripas. Poliserna var maskerade och hade förstärkningsvapen.

Och i det läget där poliserna insåg att de hamnat i en bönelokal och inte i en lokal vilken som helst, fick allvaret i brottsmisstankarna dem att fortsätta ändå.

Problemet var bara att polisens ingripande riktades mot fel personer. Det var, anser Ericson, resultatet av de brister som fanns i analyserna, samt samordningen av analyserna.

Men ingen enskild kan lastas för det, anser överåklagaren. Med tid för vanlig spaning hade polisen upptäckt tveksamheter i det material som den utgick från, i form av ett utpekande vid en fotokonfrontation.

Brister i samordningen

Larmet som ledde till polisingripandena kom via ett samtal till polisens kontaktcenter i Bengtsfors. En kvinna hade hört en man tala i mobiltelefon. Han talade arabiska och hon hörde hur han skulle lägga en bomb i ”femman”, vilket i Göteborg ibland används som beskrivning av köpcentrat Nordstan.

Han talade om antal offer – om det var hundra eller fler än hundra spelade ingen roll, ansåg han.

Kvinnan kontaktade sin syster och även polisen som höll förhör sent på kvällen. Dagen därpå kopplades Säpo in.

Den dagen begärde polisen också in uppgifter om mobiltelefontrafiken i området, en så kallad masttömning. Det fanns det enligt Ericson ingen laglig täckning för. Men med tanke på att det var en nödsituation så var förseelsen ringa, tycker han.

Kvinnan som hade hört telefonsamtalet om bomben tyckte sig kunna identifiera den man som hade pratat i mobilen. Informationen mellan de olika polisundersökningarna verkade inte ha fungerat bra.

Uppmärksamheten i spaningarna riktades så småningom åt fel håll.

Polisens inbrytning för att hämta de misstänkta var dramatisk för de drabbade. En person som bara skulle hämtas för förhör hade man tänkt nå via att ringa på dörren och säga vad man ville. I stället blev det inbrytning med bråk och förvirring

TT

Detta hände

• Fredagen den 29 oktober berättade polisen om ett bombhot på okänd adress i centrala Göteborg som gällde påföljande dag.

• På lördagsmorgonen greps ett antal personer misstänkta för förberedelse till terrorbrott i Göteborg. Två av dem släpptes under eftermiddagen.

• Göteborgspolisens beredskap var trots gripandena hög även under söndagen och man uppgav att ”situationen kan kvarstå i veckor”.

• På söndagskvällen släpptes de två män som suttit anhållna över natten eftersom

”misstankarna inte är tillräckliga för häktning”. Polisen konstaterade att hotbilden mot Göteborg nu var över.

• På måndagen uppgav Säpo att misstankarna mot de fyra männen kvarstod. På onsdagen klargjordes det att endast tre av dem varit misstänkta. Den fjärde mannen skulle ha hämtats till förhör.

• På onsdagen uppdagades att gripandena polisanmälts och att en femte person hämtades till förhör på lördagen.

Totalt anhöll åklagaren tre personer i sin frånvaro under lördagsmorgonen och gav polisen i uppdrag att hämta två personer till förhör.

• Den 4 november, inledde riksenheten för polismål en förundersökning om misstänkt tjänstefel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.