Rapsen, som såddes i höstas, vallväxterna som ska bli till grönfoder åt djuren, och vetet – den regniga sommaren till trots så ser skördarna rätt bra ut, berättar Peter Borring, ordförande i Lantbrukarnas riksförbunds Östgötaavdelning.

– Men det är förstås en väldig spännvidd över landet, säger han.

Bland annat har skånska bönder klagat, eftersom skörden är sen, och mycket har regnat bort. Dessutom, ingen bonde kan ropa hej förrän allt är bärgat i ladorna.

– Nej, det kan ju bli en blöt höst, och då kan hela förtjänsten försvinna på torkningen.

Liggsäd efter regnet

Helgens regnoväder kan ha slagit knockout på sädesfälten där det blev blötast. Här och där har säden lagt sig.

– Liggsäd, det vill ingen bonde ha. Det blir kvalitetsförsämringar, så att det som skulle ha blivit brödsäd får användas till djurfoder i stället.

Fast även om skördeläget ser bra ut så betyder jordbruket väldigt lite för svensk ekonomi numera. Vi får mat på bordet genom andra näringar idag – och jordbruket, som vi en gång levde av, har blivit en fin bakgrund när vi far på semester.

– Som oljeväxtodlare är det ju svårt för mig att ta betalt den vackra utsikten.

0,31 procent av BNP

Fram till 1950-talet var jordbruket viktigt, rent ekonomiskt. Sedan dess har det gått utför. I dag står jordbruket för 0,31 procent av BNP. Det riktiga raset inträffade vid EU-inträdet 1995, tycker han. Svenska bönder borde ha marknadsfört ekologiskt odlat och svensk djurhållning bättre, resonerar han. Nu är utmaningen stor.

– I dag finns två trender, dels ekologiskt och närproducerat, dels global konkurrens med billig mat. Vi glömmer lätt att största delen är konventionellt jordbruk, hur ska vi kunna behålla det, undrar Peter Borring.