– Det ringer människor dagligen till våra kommunala bostadsbolag och frågar efter hyreslägenhet, berättar Oxelösunds kommunalråd Catharina Fredriksson (S).
I hennes kommun revs flera hundra hyreslägenheter under den stora rivningvågen i Sverige runt milennieskiftet. Idag är det bostadsbrist i kommunen och de rivna bostäderna saknas. Kommunen har precis byggt 37 nya hyreslägenheter och fler planeras, kanske rentav på samma platser där det revs för några år sedan.
SVT: Hade det varit bättre om man haft is i magen?
– Det är ju det svåra att veta hur länge man ska ha is i magen. Här rör det sig om 15 år och jag tror inte ett samhälle mår bra av att ha tomma lägenheter så länge, säger Fredriksson (S).
Tusentals lägenheter rivna
I 29 kommuner, som rev sina tomma lägenheter under 2000-talet, är det idag bostadsbrist. Tillsammans rev de 4.340 lägenheter, enligt SVT:s sammanställning av siffror från Boverket.
På listan finns flera norrländska gruvkommuner. Men också stora städer och högskoleorter som Göteborg, Västerås, Norrköping och Luleå.
– Som utvecklingen har blivit finns det säker kommuner som ångrar det, i de kommuner som ändå har en befolkningsutveckling idag, säger analytikern Bengt Hansson på Boverket.
– Det var synd att man rev för mycket. En del hade nog behövts idag, säger Oxelösundsbon Gunnar Carlsson som nyligen flyttade in i en av de nybyggda hyreslägenheterna.
Självkritik
Staten har betalat ut 2,5 miljarder kronor för rivning och omvandling av 14.000 lägenheter mellan åren 1998 och 2005. Ibland har hus rivits, som från början också byggts med statligt stöd. På Boverket är man idag självkritisk till rivningspolitiken.
– Det var kanske staten i första hand som subventionerade kommunala bostadsbolag via den här politiken. Det kan ju vara oklokt så här i efterhand, säger Bengt Hansson på Boverket.
Istället anser han att bostadsbolagen borde ha sänkt sina hyror istället.
SVT: Kunde man inte ha förutsett den här utvecklingen?
– Nej, det hade varit svårt, säger Oxelösunds kommunalråd Catharina Fredriksson (S).
– Vi får helt enkelt leva med att det kommer att ske såna här förändringar, säger hon.
SVT: Kan du förstå att det låter konstigt?
– Det låter väldigt märkligt, ja.