2011 infördes ett krav i skollagen på legitimation för lärare och förskollärare. Enligt Skolverket är syftet att höja statusen på läraryrket och tydliggöra vad en lärare och förskollärare är behörig att undervisa i. Sedan kravet infördes har över 221.000 blivit legitimerade lärare. Men trots detta är det brist på behöriga lärare.

– Vi har varnat för lärarbristen under många år. Den är den enskilt största utmaningen för svensk skola i dag, menar Johanna Jaara Åstrand ordförande för Lärarförbundet.

Statistik saknas

Exakt hur stor brist det råder är svårt att säga eftersom den statistiken inte riktigt finns, menar Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad på SKL.

– Tidigare har man kunnat säga att cirka 75-80 procent av lärarna i tjänst har haft legitimation. Men om siffran har ökat nu eller inte vet jag inte. Fler har ju fått ut sin legitimation, men eftersom det är så många fler elever, cirka 70.000, är det rätt många tjänster som måste fyllas.

Antalet nyanlända och asylsökande är en av anledningarna till skolornas pressade resurser. Utan obehöriga lärare hade skolorna haft svårt att klara sig.

– Obehöriga lärare är nödvändiga för skolorna. Många av dem är välutbildade, men har bara inte den formella behörigheten, säger Per-Arne Andersson.

Han medger dock att det optimala för elevernas utbildning vore att undervisas av legitimerade lärare.

– Man förutsätter att behöriga legitimerade lärare är de som är bäst på att klara det här. Lärare behöver samarbeta. Har man erfarenhet och utbildning är det lättare. Det är klart att vi skulle ha högre utbildningskvalité om vi enbart skulle ha haft legitimerade lärare.

Vill hitta nya vägar

För att fler ska välja läraryrket vill Per-Arne Andersson att man på enklare sätt ska kunna utbilda obehöriga lärare.

– Det är viktigt att vi hittar nya vägar in. På längre sikt är det bra med fler utbildningsplatser, på kort sikt är det viktigt att hitta nya vägar in till läraryrket. De som hoppar på en tjänst som obehörig kanske skulle vilja utbilda sig, då ska det snabbt och lätt ska gå att göra det. Om rektorer och lärare på en skola bedömer att en viss person passar bra ska man kunna hitta lösningar för den. Till exempel skulle personen kunna jobba 60 procent, samtidigt som den under en längre tid läser till lärare.

”Lönerna måste upp”

Johanna Jaara Åstrand låter orolig när hon pratar om att skolorna inte klarar sig utan obehöriga lärare. För att lösa problemet vill Lärarförbundet att lönerna höjs.

– Lönerna måste upp, arbetsbelastningen måste ner. Man måste säkra möjligheterna att få utvecklas i sitt yrke. Hur man än vrider och vänder är det attraktionen i läraryrket som är grunden för en lång kö till lärarutbildningen. I dag är kön kort, och på vissa ställen obefintlig, samtidigt som många lärare med sorg lämnar yrket för att de inte har förutsättningen att göra ett bra jobb, säger hon.

Hon tror att det kommer att krävas stora ansträngningar från staten, kommunen och fristående skolor för att få fler att vilja utbilda sig till lärare.

– Det är tydligt att lärares kompetens, engagemang och kunskap aldrig har varit så eftertraktad som i dag, men det måste till stora insatser för att göra yrket attraktivt.